Stöd till återuppbyggnaden av Halabja
Skriftlig fråga 2006/07:14 av Johnson, Jacob (v)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2006-10-12
- Inlämnad
- 2006-10-12
- Besvarad
- 2006-10-18
- Svar anmält
- 2006-10-19
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga
2006/07:14 Stöd till återuppbyggnaden av Halabja
av Jacob Johnson (v)
till statsrådet Gunilla Carlsson (m)
Den 16 mars 1988 bombade Saddam Husseins mördartrupper den kurdiska staden Halabja. Minst 5 000 människor dödades och 7 000 skadades. Än i dag ser vi skadeverkningarna från gasattacken. Vi glömmer aldrig Halabja. Fortfarande föds barn med missbildningar. Ännu kan inte marken brukas. Man vet inte hur lång tid det tar att rena marken och ju längre tid det dröjer desto värre blir det eftersom giftet sjunker ned i lagren. Sverige ger bistånd till Irak men det förefaller som om den kurdiska delen av federationen glömts bort eftersom Sverige satsar mer på de södra delarna. Under Oil-for-food-programmet sattes de pengar som skulle ha blivit projekt och stöd till den kurdstyrda autonoma zonen i norra Irak och som förhindrades av Saddam Hussein på ett bankkonto i Schweiz. Ingen vet i dag hur mycket det skulle kosta att rena jorden i och kring Halabja. Det behövs forskning och det behövs pengar. Västvärlden har stor skuld i att Saddam försågs med vapen och giftgas. När 5 000 människor mördats av den president som då ledde landet lade USA in sitt veto i FN för att förhindra att FN fördömde gasattacken. Väst har därför ansvaret för att de överlevande kompenseras och rehabiliteras. Västvärlden har därför skyldighet att återuppbygga Halabja och rena jorden.
Min fråga till statsrådet Gunilla Carlsson är därför:
Vilka åtgärder har statsrådet för avsikt att vidta för att Halabja ska renas och att de överlevande rehabiliteras och kompenseras?
Svar på skriftlig fråga 2006/07:14 besvarad av Statsrådet Gunilla Carlsson
Svar på fråga
2006/07:14 Stöd till återuppbyggnaden av Halabja
Statsrådet Gunilla Carlsson
Jacob Johnson har frågat mig vilka åtgärder jag har för avsikt att vidta för att Halabja ska renas och att de överlevande rehabiliteras och kompenseras.
Halabja-attacken är ett exempel på det brutala våld som Saddam Husseins regim systematiskt utövade mot sin egen befolkning. Hans fall har bland annat inneburit att det nu är möjligt för det irakiska folket att bygga upp ett framtida Irak byggt på rättsstatens principer och där mänskliga rättigheter respekteras. Det internationella samfundet har en skyldighet att stödja detta arbete.
Sverige avsätter, genom vår landstrategi för Irak åren 2004@2007, ca 480 miljoner kronor för projekt med fokus på mänskliga rättigheter, demokrati och infrastruktur. Merparten av dessa medel kanaliseras genom FN:s och Världsbankens gemensamma återuppbyggnadsfond för Irak, IRFFI, som i samarbete med den irakiska regeringen och i enlighet med irakiska behov och prioriteringar förmedlar resurser till stöd för bland annat god samhällsbyggnad. Sverige verkar för att stärka FN:s roll som internationell samordnare av återuppbyggnadsinsatser i Irak. Bilateralt och inom ramen för EU verkar Sverige för ökade insatser för att främja respekten av de mänskliga rättigheterna, liksom för att främja demokrati och institutionsuppbyggnad. Genom arbete med demokratifrämjande och mänskliga rättigheter stöder Sverige ansträngningarna att skapa ett livskraftigt civilt samhälle i Irak. Det svenska biståndet bidrar även till uppbyggnaden av den irakiska centralbanken och till utbildningsinsatser för det irakiska elministeriet för att förbättra underhållssystemen och säkra distributionen av elektricitet.
Det svenska biståndet är inte geografiskt öronmärkt utan fördelas efter de behov som av Irak i samarbete med det internationella samfundet bedöms som mest akuta. Irakiskt ägarskap av återuppbyggnadsprocessen och genomförandet av den nationella irakiska utvecklingsstrategin är centralt och förutsätter väl fungerande samordning mellan olika givare. Sverige är den största givaren till det arbete som UNDP bedriver tillsammans med det irakiska planeringsministeriet för att utveckla en struktur för givarsamordning.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.