Stöd från EU till animalieproducenter

Skriftlig fråga 1995/96:212 av Ingbritt Irhammar (c)

Klar

Inlämnad:: 1996-01-11
Besvarad:: 1996-01-24

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 11 januari

Fråga 1995/96:212 av Ingbritt Irhammar (c) till jordbruksministern
om stöd från EU till animalieproducenter

I samband med EU-inträdet pressades priserna för landets köttpro-
ducenter. Detta tillsammans med prisökningar på bl.a. gödningsmedel
och bränsle har inneburit minskade investeringar i näringen. I Skåne
märks detta tydligt och kan få allvarliga konsekvenser med tanke på
närheten och konkurrensen med danska producenter. I Danmark erhål-
ler animalieproducenterna investeringsstöd som är delfinansierat av
EU-medel. Sverige har valt att inte utnyttja denna möjlighet till EU-
medfinansierat investeringsstöd mer än i glesbygd.

Avser regeringen att vidta några åtgärder för att svenska animalie-
producenter skall få möjlighet att erhålla av EU medfinansierat inves-
teringsstöd i hela landet?

Svar på skriftlig fråga 1995/96:212 besvarad av Jordbruksminister Margareta Winberg

den 24 januari

Svar på fråga 1995/96:212

Jordbruksminister Margareta Winberg

Ingbritt Irhammar har frågat mig om regeringen avser att vidta någ-
ra åtgärder för att svenska animalieproducenter skall få möjlighet att
erhålla av EU medfinansierat investeringsstöd i hela landet.

Det finns inom EU en rik flora av stödprogram. Några är obligato-
riska medan andra är frivilliga för medlemsstaterna. Programmen är i
huvudsak nationellt finansierade men med EU-budgeten som medfi-
nansiär. Riksdagen fastslog i samband med behandlingen av statsbud-
geten för innevarande budgetår att man i fråga om strukturstöd bör
prioritera generella stöd som ökar livsmedelssektorns konkurrenskraft
genom att utveckla produktionen inom de områden där Sverige har
fördelar i form av kunnande, teknisk utveckling eller klimat. De struk-
turstöd som utnyttjas är därför startstöd till yngre jordbrukare, som
medfinansieras med 50 % av EU, samt stöd till bearbetning och av-
sättning av jord- och skogsprodukter, som medfinansieras med 70 % av
EU. Däremot har Sverige inte i någon del av landet infört det investe-
ringsstöd som Ingbritt Irhammar syftar på.

EU:s investeringsstöd är, när det gäller stöd till animalieproduktion,
omgärdat av rigorösa bestämmelser på grund av produktionsöverskot-
ten inom EU. Ett exempel är att stöd inte får beviljas för investeringar
som har till effekt att antalet grisplatser ökar. Investeringsstödet medfi-
nansieras endast med 25 % av EU.

Regeringen anser att en viktig utgångspunkt vid bedömningen av
hur vi i Sverige skall hantera strukturstöden är vår förmåga att över
statsbudgeten finansiera den svenska andelen, vilken i det här fallet
alltså uppgår till 75 % av totalkostnaden. Här måste det ske en bedöm-
ning av hur stora subventioner som skall läggas på jordbruket i förhål-
lande till utgiftsbehov för skola, vård, försvar osv. Alla måste vara med
och bidra när den svenska statsbudgeten skall saneras. Riksdagen har
beslutat om ett besparingsbeting för Jordbruksdepartementets verksam-
hetsområde fram till 1998. Alla nya förslag som leder till ökade kost-
nader på statsbudgeten måste ses i ljuset av detta besparingsbeting.

Övrigt om skriftliga frågan

Intressenter

Frågeställare

Ingbritt Irhammar (c)Centerpartiet

Ställd till

jordbruksministern

Besvarad av

Jordbruksminister Margareta Winberg

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.