Stöd för demokrati i Belarus
Skriftlig fråga 2020/21:278 av Margareta Cederfelt (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2020-10-22
- Överlämnad
- 2020-10-22
- Anmäld
- 2020-10-23
- Svarsdatum
- 2020-11-04
- Besvarad
- 2020-11-04
- Sista svarsdatum
- 2020-11-04
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Utrikesminister Ann Linde (S)
Fler än 200 regimkritiker har gripits i samband med demonstrationer i Belarus helgen den 17–18 oktober, de flesta av dem i huvudstaden Minsk. Protesterna genomfördes trots hot från polisen om att skarpa skott skulle kunna avlossas.
Den belarusiska oppositionen har sedan det starkt kritiserade presidentvalet den 9 augusti krävt att den auktoritäre ledaren Aleksandr Lukasjenko avgår.
Oppositionsledaren och presidentkandidaten Svetlana Tichanovskaja, som befinner sig i exil i Litauen, manade till fortsatt fredliga protester.
”Vi slutar först när varje politisk fånge frigetts, när rättsväsendet börjar försvara folket och rättsstaten och då rättvisa val åter hålls i Belarus”, skrev hon i ett uttalande.
Ryska nyhetsbyrån Interfax uppskattade att omkring 30 000 människor gav sig ut för att demonstrera i Minsk den 18 oktober. Det innebär att många trotsade polisens hot om att använda dödligt våld mot demonstranter. I veckan sa en högt uppsatt polisföreträdare i belarusisk statlig tv att skjutvapen med skarp ammunition kan komma att användas mot oppositionella som demonstrerar framöver.
Enligt inrikesdepartementet sköt polis varningsskott med gummimantlad ammunition på söndagen.
– Det finns ingen återvändo. Om de börjar skjuta skulle ännu fler ge sig ut på gatorna, sa Anzjela Krasovskaja som demonstrerade i Minsk.
Fler än 13 000 människor har gripits i Belarus sedan valet, däribland en rad tongivande oppositionsföreträdare, och det finns många rapporter om misshandel och tortyr i polisarrester och häkten.
EU har enats om sanktioner mot Belarus och har uttalat att Aleksandr Lukasjenko inte längre betraktas som landets rättmätige president.
För att förhindra att fler demonstranter fängslas, skadas och i värsta fall mördas behöver omvärlden agera skyndsamt med ökad press gentemot landets diktator Lukasjenko i syfte att förmå honom att utlysa nyval. Vidare måste nyvalet genomföras i enlighet med landets konstitution och enligt internationella standarder. Lukasjenkos övergrepp mot landets befolkning måste nå en ände och upphöra.
Med anledning av detta vill jag fråga utrikesminister Ann Linde:
Vilka åtgärder är ministern beredd att vidta för att samla internationellt stöd för demokrati i Belarus?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:278 besvarad av Utrikesminister Ann Linde (S)
Svar på fråga 2020/21:278 av Margareta Cederfelt (M)
Stöd för demokrati i Belarus
Margareta Cederfelt har frågat mig om vilka åtgärder jag är beredd att vidta för att samla internationellt stöd för demokrati i Belarus.
Regeringen har gjort demokrati till en av sina huvudprioriteringar den här mandatperioden. Vi bygger allianser med likasinnade länder och organisationer som vill arbeta för att stärka demokratin. Mänskliga rättigheter, demokrati, och rättsstatens principer är det största tematiska området inom utvecklingssamarbetet. Sedan många år har Sverige genom sitt bistånd stöttat strävan efter en demokratisk transformering i Belarus.
Som jag vid upprepade tillfällen har framfört till riksdagen, kan endast en fredlig och demokratisk process som understöds av ett starkt civilsamhälle och bevakas av oberoende och fria medier ge hållbara lösningar på den situation som nu råder i Belarus. Sverige arbetar aktivt för en tydlig och konsekvent politik avseende Belarus från EU:s sida. Vi kommer att fortsätta att koordinera vår hållning gentemot Belarus på EU-nivå. Vi behöver också använda alla tillgängliga redskap, inklusive inom FN och OSSE, för att påverka utvecklingen i rätt riktning och verka för att Belarus respekterar sina åtaganden om mänskliga rättigheter och grundläggande fri- och rättigheter.
Stockholm den 4 november 2020
Ann Linde
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

