Stockholmspolisens kvinnoregister
Skriftlig fråga 2014/15:709 av Roger Haddad (FP)
Frågan är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2015-06-25
- Överlämnad
- 2015-06-25
- Sista svarsdatum
- 2015-07-10
- Svarsdatum
- 2015-07-16
- Anmäld
- 2015-08-27
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Anders Ygeman (S)
Datainspektionen har i dagarna konstaterat att Stockholmspolisens upprättande av det så kallade kvinnoregistret är olagligt. Polisen har i olika underrättelsefiler fört in information om kvinnor, vad de utsatts för för typ av brott och även andra uppgifter. I huvudsak har registret upprättats där kvinnor utsatts för våld i nära relationer. Enligt inspektionens uttalande har även så kallade känsliga uppgifter förts in, exempelvis om deras hälsotillstånd eller diagnoser.
Många av dessa uppgifter och Datainspektionens beslut och kritik påminner om Skånepolisens romaregister som avslöjades 2012–2013 där 4 000 levande och döda hade registrerats utan stöd i svensk lagstiftning. Polisdatalagen och personuppgiftslagen är centrala regelverk, men uppenbart så finns det fortfarande problem med implementeringen – eller tolkningen – av dessa lagar som styr myndigheternas upprättande av register med mera.
Mot bakgrund av det senaste beslutet kring det så kallade kvinnoregistret i Stockholm vill jag fråga statsrådet Anders Ygeman vilka åtgärder han avser att vidta för att komma till rätta med registerfrågorna inom polisen.
Svar på skriftlig fråga 2014/15:709 besvarad av Statsrådet Anders Ygeman (S)
Dnr Ju2015/05319/POL | ||
Justitiedepartementet |
Inrikesministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2014/15:709 av Roger Haddad (FP) Stockholmspolisens kvinnoregister
Roger Haddad har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att komma till rätta med registerfrågorna inom polisen. Frågan ställs mot bakgrund av Datainspektionens nyligen avslutade granskning av hur dåvarande Polismyndigheten i Stockholms län behandlat vissa uppgifter om brottsoffer.
För att effektivt kunna bekämpa brott måste polisen ha möjlighet att samla in, registrera och lagra personuppgifter. Hanteringen av personuppgifter innebär samtidigt ett visst mått av intrång i den personliga integriteten. Genom den nya polisdatalagen som trädde i kraft den 1 mars 2012 har lagstiftaren skapat en rimlig avvägning mellan de krav som polisens brottsbekämpande verksamhet ställer på behandling av personuppgifter och skyddet för enskildas personliga integritet.
Det är av stor vikt att behandlingen av personuppgifter inom polisen bedrivs på ett rättssäkert sätt. Polismyndigheten har de senaste åren vidtagit åtgärder som har höjt kvaliteten i personuppgiftsbehandlingen. Ett fortsatt utvecklingsarbete är dock nödvändigt. Den 25 juni gav därför regeringen Polismyndigheten i uppdrag att vidta åtgärder för att säkerställa att personuppgiftsbehandlingen inom myndigheten fullt ut beaktar de krav på integritetsskydd för den enskilde som framgår av lag eller annan författning. I uppdraget ingår att skapa tydliga ansvarsförhållanden för personuppgiftsbehandlingen och säkerställa en god registervård. Myndigheten ska också redovisa vilka interna kontrollåtgärder som vidtas och vid behov genomföra kompetensutvecklingsinsatser. Polismyndigheten ska hålla regeringen löpande informerad om hur uppdraget fortlöper. Uppdraget ska slutredovisas i september 2017.
Stockholm den 16 juli 2015
Anders Ygeman
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.