Stockholms tingsrätt
Skriftlig fråga 2005/06:42 av Svensson, Alf (kd)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2005-09-23
- Anmäld
- 2005-09-27
- Besvarad
- 2005-09-28
- Svar anmält
- 2005-09-29
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 22 september
Fråga 2005/06:42 av Alf Svensson (kd) till justitieminister Thomas Bodström (s)
Stockholms tingsrätt
Domstolsverket inledde för två år sedan en process för att effektivisera verksamheten och användningen av lokaler vid bland annat Stockholms tingsrätt. Bakgrunden är regeringens skrivelse (2002/03:126) om reformering av tingsrättsorganisationen. Ambitionen är att samla hela Stockholms tingsrätt i en av de två fastigheter som tingsrätten i dag använder, det vill säga antingen Rådhuset eller den närbelägna fastigheten Klamparen.
Domstolsverket beslöt i december 2004 att välja alternativet Klamparen, som ansågs vara det enda acceptabla alternativet. Klamparen fyller de krav som kan ställas på moderna domstolslokaler vad gäller säkerhet, effektivitet och arbetsmiljö. Efter hemställan från Vasakronan till Justitiedepartementet om omprövning av beslutet har Domstolsverket hemställt om framflyttning av sitt beslut för yttrande till departementet till den 1 oktober. Ärendet har således hamnat hos regeringen.
Om Hyresnämnden i Stockholm, som tidigare diskuterats, förs närmare tingsrätten i administrativt hänseende, så saknas redan i dag inte mindre än 45 arbetsplatser i ett ombyggt rådhus för att hyresnämndens verksamhet ska kunna bedrivas där. Förslaget innebär sålunda att såväl ändringar i hyresnämndens framtida organisation som andra åtgärder vilka kräver ytterligare arbetsplatser på tingsrätten blir omöjliga eftersom lokalerna i Rådhuset är för små.
Gör justitieministern i likhet med Stadsbyggnadskontoret i Stockholm bedömningen att det är viktigare att bevara verksamheten i Rådhuset än husets fulla kulturhistoriska och arkitektoniska värde med högre kostnader som följd?
Svar på skriftlig fråga 2005/06:42 besvarad av Thomas Bodström
den 28 september
Svar på fråga 2005/06:42 om Stockholms tingsrätt
Justitieminister Thomas Bodström
Alf Svensson har frågat hur jag ställer mig till att bevara Stockholms tingsrätts verksamhet i Rådhuset i förhållande till att bevara Rådhusets fulla kulturhistoriska och arkitektoniska värde.
Jag vill först framhålla att den förändring av hyresnämndsorganisationen som Alf Svensson nämner och som syftar till att öka hyresnämndernas judiciella bärkraft inte innebär att Hyresnämnden i Stockholm kommer att samordnas administrativt, eller av andra skäl samlokaliseras, med Stockholms tingsrätt.
När det sedan gäller frågan om nya lokaler för Stockholms tingsrätt får andra myndigheter än universitet och högskolor endast efter regeringens medgivande ingå hyres- och arrendeavtal med längre löptid än sex år.
Domstolsverket gav i december 2004 in en skrivelse till Justitiedepartementet med en begäran om att få regeringens medgivande att ingå ett 25-årigt hyresavtal för nya lokaler för Stockholms tingsrätt i kvarteret Klamparen. Något utkast till hyresavtal bifogades dock inte.
Rådhuset i Stockholm är byggnadsminnesförklarat. Länsstyrelsen i Stockholms län, som är tillsynsmyndighet för byggnadsminnen, har i en skrivelse till Justitiedepartementet framhållit att det ur antikvarisk synvinkel är lika viktigt att värna om rådhusets funktion som domstolsbyggnad som att lämna rådhusets arkitektoniska kvaliteter orörda. Länsstyrelsen bedömde att det skulle gå att tillgodose behovet av effektiva och säkra lokaler för tingsrätten utan att betydande arkitektoniska värden skulle gå förlorade. Länsstyrelsen önskade därför en fortsatt dialog för att kunna nå en lösning som gör det möjligt för tingsrätten att vara kvar i Rådhuset.
Justitiedepartementet har begärt att Domstolsverket ska yttra sig över skrivelsen från länsstyrelsen samt ett antal andra skrivelser som har kommit in i ärendet. Ett yttrande från verket väntas i oktober 2005. Jag vill inte föregripa detta yttrande.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.