Stävjande av assistansfusk
Skriftlig fråga 2020/21:456 av Maria Malmer Stenergard (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2020-11-12
- Överlämnad
- 2020-11-13
- Anmäld
- 2020-11-17
- Svarsdatum
- 2020-11-25
- Besvarad
- 2020-11-25
- Sista svarsdatum
- 2020-11-25
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Socialminister Lena Hallengren (S)
Aftonbladet publicerade den 12 november en artikel om en kvinna som åtalats för att ha lurat till sig 7,3 miljoner kronor i felaktiga assistansersättningar under åren 2013 till 2018. Kvinnans fyra assistenter åtalas också för brott. Kvinnan var beviljad totalt 135 assistanstimmar i veckan och hävdade att hon behövde hjälp med i stort sett allting.
I en statlig utredning som överlämnades till dåvarande statsrådet Åsa Regnér i januari 2018 uppskattades den årliga kostnaden för assistansfusket till mellan 900 miljoner och 1,2 miljarder kronor.
Utöver att det är mycket pengar som inte går till det som de är avsedda för så undermineras tilltron till såväl systemet med assistansersättning som det sociala skyddsnätet i allmänhet. Fusket måste bekämpas.
I det fall som nämns ovan har dom inte fallit, och de åtalade nekar till brott. Alla är oskyldiga till motsatsen bevisats. Flera myndigheter har dock larmat om att assistansbrottet är utbrett, och att åtgärder måste vidtas.
Min fråga till socialminister Lena Hallengren är:
Avser ministern att vidta några ytterligare åtgärder för att stävja assistansfusket?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:456 besvarad av Socialminister Lena Hallengren (S)
Svar på fråga 2020/21:456 av Maria Malmer Stenergard (M)
Stävjande av assistansfusk
Maria Malmer Stenergard har frågat mig om jag avser att vidta några ytterligare åtgärder för att stävja assistansfusket.
Jag håller med Maria Malmer Stenergard om att det är viktigt att förhindra fusk och kriminalitet inom personlig assistans. Att motverka felaktiga utbetalningar och bidragsbrott inom välfärdssystemen är nödvändigt för att upprätthålla förtroendet för vårt gemensamma välfärdssamhälle. Samtidigt får det inte innebära att de berättigades assistansersättning beskärs, den som har rätt till assistans ska få det.
Regeringen och ansvariga myndigheter har vidtagit flera åtgärder för att motverka felaktiga utbetalningar och bidragsbrott inom välfärdssystemen i stort och inom assistansersättningen, till exempel:
Den 1 januari 2020 trädde skärpningar av både bidragsbrottslagen och lagen om underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen i kraft.
Regeringen föreslår i budgetpropositionen att Försäkringskassan tillförs 110 miljoner kronor från 2021 för att intensifiera arbetet med att motverka felaktiga utbetalningar och bidragsbrott. Regeringen föreslår också att det ska införas ett riksdagsbundet mål för att utbetalningarna från välfärdssystemen ska vara korrekta, andelen felaktiga utbetalningar ska minska och fel ska motverkas.
Under 2020 har regeringen också förtydligat i Försäkringskassans instruktion att myndigheten ska delta i det myndighetsgemensamma arbetet mot den grova och organiserade brottsligheten.
Försäkringskassan har de senaste åren utvecklat sitt arbete för att motverka felaktiga utbetalningar och bidragsbrott. Utredningsmetodiken har utvecklats, bland annat genom att tillämpa riskprofilering, tillsätta särskilda utredningsteam samt löpande kontakt med IVO gällande misstänkt oseriösa anordnare. Förändringarna har inneburit en markant ökning av upptäckta felaktiga utbetalningar, antalet kontrollutredningar och polisanmälningar.
I regleringsbrevet för 2020 gav regeringen IVO i uppdrag att göra en analys av arbetet med assistansanordnare och ge förslag till åtgärder för att hindra anordnare från att bedriva oseriös verksamhet. 26 oktober lämnade IVO sina förslag till regeringen och de bereds nu i Regeringskansliet.
Att motverka felaktiga utbetalningar och bidragsbrott i våra välfärdssystem är ett ständigt pågående arbete både för regeringen och för ansvariga myndigheter.
Stockholm den 25 november 2020
Lena Hallengren
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.