Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

statslösa palestinier

Skriftlig fråga 2001/02:1264 av Andreasson, Kia (mp)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2002-05-30
Anmäld
2002-06-04
Besvarad
2002-06-05

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 30 maj

Fråga 2001/02:1264

 av Kia Andreasson (mp) till statsrådet Jan O Karlsson om statslösa palestinier

I en interpellationsdebatt angående denna grupp statslösa palestinier, som lever i ett vakuum utan att få besked om hur deras framtida verkställighet blir, sade Jan O Karlsson att det är Migrationsverkets chef som måste lyfta frågan om förändringar ska ske till statsrådet. Jan O Karlsson kan inte, utan att detta görs, själv ändra de nu gällande reglerna.

Sedan onsdagen den 22 maj hungerstrejkar ett 15-tal palestinier i Malmö. De står inte ut med att leva i ett ingemansland utan medborgerliga rättigheter. De har barn födda i Sverige men som inte omfattas av ordinär skolgång, sjukvård etc.

De vill ha besked om verkställandet av deras ärenden. Inte som nu endast få befinna sig i Sverige utan att få besked om vad som ska hända.

Eftersom inte Migrationsverkets chef lyft palestiniernas situation för förändring av dagens regler vill jag fråga statsrådet:

Kommer statsrådet att ta några initiativ för att lösa de statslösa palestiniernas omöjliga livssituation?

Svar på skriftlig fråga 2001/02:1264 besvarad av statsrådet Jan O Karlsson

den 5 juni

Svar på fråga 2001/02:1264 om statslösa palestinier

Statsrådet Jan O Karlsson

Kia Andreasson har frågat mig om jag kommer att ta några initiativ för att lösa livssituationen för statslösa palestinier.

Kia Andreasson säger att Migrationsverkets chef inte har lyft palestiniernas situation för förändring av dagens regler och hänvisar därmed till de palestinier som hungerstrejkar i Malmö. Enligt Kia Andreasson vill palestinierna ha besked om verkställigheten av deras ärenden och hon anför att de har barn som är födda i Sverige men som inte omfattas av ordinär skolgång, sjukvård etc.

Låt mig först klargöra att asylsökande barn har tillgång till utbildning inom det offentliga skolväsendet, förskoleverksamhet och skolbarnomsorg på i huvudsak samma villkor som gäller barn som är bosatta i Sverige. Detta gäller även hälso- och sjukvård samt tandvård, oavsett om barnens asylansökningar är under handläggning eller har avslagits genom lagakraftvunna beslut. I de fall utlänningar håller sig undan verkställigheten av ett avvisnings- eller utvisningsbeslut gäller fortfarande att barnen har rätt till hälso- och sjukvård samt tandvård.

Asylsökande palestinier är inte en enhetlig grupp. En del har medborgarskap medan andra är statslösa. Skillnaderna mellan hur palestiniernas ursprungsländer förhåller sig till återvändande för medborgare eller icke medborgare gör också att frågan om verkställighet till dessa länder i de fall avvisningsbeslut har meddelats får lösas på olika sätt. Problemen med verkställigheter av avvisnings- eller utvisningsbeslut är generella och berör inte bara personer av palestinskt ursprung. Inte sällan är en bidragande orsak till verkställighetsproblemet att den asylsökande har avhänt sig dokument och identitetshandlingar eller vägrar att medverka till en verkställighet. Jag vill i sammanhanget nämna att regeringen den 4 april 2002 beslutade att tillsätta en utredning av regleringen av verkställighet av beslut om avvisning och utvisning enligt utlänningslagen och angränsande lagstiftning, särskilt när det gäller de ärenden där utlänningens identitet är oklar.

Jag har tidigare redogjort för utlänningslagens regler om verkställighet i mitt svar på riksdagsfråga 2001/02:775 den 27 februari 2002 om statslösa palestinier i Sverige och i svar på interpellationerna 2001/02:308 respektive 320 den 12 april 2002 om statslösa palestinier.

Enligt de uppgifter jag har fått så består gruppen av hungerstrejkande palestinier i Malmö numera av åtta personer. Av de elva personer som deltog från början har sex personer fått lagakraftvunna beslut om avvisning till Libanon. Fem har fått sina ärenden avgjorda av Utlänningsnämnden efter att ha överklagat Migrationsverkets beslut och den sjätte personen har inte överklagat Migrationsverkets avvisningsbeslut inom föreskriven tid. De som har vistats längst tid i Sverige ansökte om asyl under år 2000. Övriga, varav en del är nyanlända, väntar på beslut från Migrationsverket eller Utlänningsnämnden. Som Kia Andreasson känner till kan jag som statsråd inte ingripa i enskilda ärenden. Det är utlänningsmyndigheterna som prövar frågan om uppehållstillstånd till de som bedöms vara skyddsbehövande i förhållande till sitt ursprungsland eller som i övrigt bör ges rätt att stanna i Sverige enligt svensk lagstiftning och praxis. Migrationsverket har varit i kontakt med företrädare för de hungerstrejkande och uppmanat berörda personer att kontakta handläggare hos verket för att diskutera deras situation.

Mitt svar till Kia Andreasson är att det för närvarande inte är aktuellt med ytterligare åtgärder än de jag angivit ovan.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.