Statskupp i Bolivia

Skriftlig fråga 2019/20:373 av Håkan Svenneling (V)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2019-11-13
Överlämnad
2019-11-13
Anmäld
2019-11-14
Svarsdatum
2019-11-20
Sista svarsdatum
2019-11-20
Besvarad
2019-11-20

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Utrikesminister Ann Linde (S)

 

De senaste veckorna har vi sett en mycket oroande utveckling i Bolivia, efter presidentvalet den 20 oktober. Våld, kidnappningar och offentlig förnedring, ofta med rasistiska förtecken, har tvingat bort flera ledande politiker från sina uppdrag. Landets polis och militär har inte hindrat våldet.

Efter en tid av oro och våldsamma protester välkomnade president Evo Morales OAS (Organization of American States) granskning av valet. Organisationen presenterade sina slutsatser den 10 november. Slutsatserna pekade på flera brister i valprocessen och att det inte var säkert att Morales skulle hade vunnit valet med de 10 procentenheter som krävs för att väljas i den första omgången. OAS rekommenderade därför nyval, att en djupare undersökning av bristerna i valet genomförs och att valmyndigheten ersätts. Morales svarade med att tillmötesgå kraven. Trots det krävde militären hans avgång. När Morales nu lämnat makten och landet har militären och polisen tagit över kontrollen av flera städer i landet. Det är svårt att se detta som något annat än en statskupp.

Under Morales tid vid makten har Bolivias ekonomi haft en mycket positiv utveckling. Fattigdomen och arbetslösheten har halverats och analfabetism har nästintill utrotats. En ny medelklass har växt fram och ursprungsbefolkningen, som utgör omkring två tredjedelar av befolkningen, har inkluderats i samhället. Den nya konstitution som antagits har bland annat stärkt kvinnors representation i politiken. Kvinnor utgör nu 53,1 procent av ledamöterna i underhuset och 47,2 procent av ledamöterna i senaten.

Konflikten i landet har pågått länge och följer både geografiska, ekonomiska, etniska och ideologiska linjer. Det är uppenbart att landets höger provoceras av den politik som Evo Morales fört – en politik som stärkt den fattiga ursprungsbefolkningen på de tidigare eliternas bekostnad – och gör allt för att stoppa honom. Morales har också fått berättigad kritik för att han urholkat maktdelningen i landet och klamrat sig fast vid presidentposten. Korruption är fortsatt ett stort problem i landet. Det kan dock aldrig rättfärdiga det våld vi har sett eller att militären avsätter en president.

Mot denna bakgrund vill jag fråga utrikesminister Ann Linde:

 

Avser ministern att verka för att Sverige som enskilt land såväl som medlem i EU och FN tar initiativ med anledning av statskuppen i Bolivia?

Svar på skriftlig fråga 2019/20:373 besvarad av Utrikesminister Ann Linde (S)



Utrikesdepartementet

Utrikesministern

Till riksdagen

Svaret är avsett att lämnas onsdagen den 20 november 2019.


Svar på fråga 2019/20:384 av Amineh Kakabaveh (-) Den allvarliga situationen för Bolivias folk och fråga 2019/20:373 av Håkan Svenneling (V) Statskupp i Bolivia

Amineh Kakabaveh har frågat mig vad jag avser att göra från Sveriges sida och inom EU för att förmå Bolivias politiska ledare att besinna sig, ta det ansvar de har för landets framtid och förhindra att Bolivias folk störtas in i ett förödande inbördeskrig. Håkan Svenneling har frågat mig om jag avser att verka för att Sverige som enskilt land såväl som medlem i EU och FN tar initiativ med anledning av statskuppen i Bolivia. Jag väljer att besvara frågorna samlat.

Den ökande polariseringen mellan de olika politiska och sociala grupperingarna i Bolivia är mycket olycklig och har lett till eskalerande våld och skadegörelse i samband med demonstrationer och protester. Vi har med bestörtning tagit emot rapporterna om dödsfall, i flera fall till följd av övervåld från polisen och militären. Vi förväntar oss största möjliga återhållsamhet från militären samt från ordningsmakten och andra parter. Vikten av att de mänskliga rättigheterna respekteras kan inte nog understrykas.

Organisationen för amerikanska stater (OAS) genomförde på inbjudan av den förutvarande presidenten Evo Morales en granskning av valresultatet, vars preliminära slutsats presenterades söndagen den 10 november. Granskningen påvisade allvarliga brister som påverkat valresultatet till Morales fördel. Kort därefter rekommenderade flera fackföreningar, politiska aktörer, polisen och militär presidenten att avgå, varefter presidenten och ett stort antal ministrar avgick. Sverige och andra EU-länder var med och finansierade OAS granskning.

Senatens andra viceordförande utropade sig därefter till president ad interim utan parlamentariskt kvorum när beslutet fattades men med stöd från landets författningsdomstol.

Sverige står bakom EU:s uttalande om vikten av att stödja en lösning som möjliggör för ett interimstyre att förbereda nyval och därmed undvika ett maktvakuum, vilket skulle kunna få förödande konsekvenser. Av yttersta vikt är att interimstyret i detta skede verkar konsensusbyggande genom en dialog som involverar alla politiska partier och relevanta statliga institutioner, i syfte att så snart som möjligt anordna fria, rättvisa och oberoende val i Bolivia.

Vi verkar aktivt inom EU, både i Bryssel och på plats i La Paz, till stöd för medlingsinsatser som leder till demokratiska och inkluderande nyval. Vi välkomnar också FN:s generalsekreterares beslut att skicka ett särskilt sändebud till Bolivia. FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, Michelle Bachelet har efterlyst “snabba, öppna och opartiska utredningar av gripanden, interneringar, skador och dödsfall som har inträffat till följd av krisen”. Vi instämmer i den uppmaningen.

Landet har de senaste årtiondena tagit stora steg för att stärka medborgarnas ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter och Sverige kommer tillsammans med EU, FN och civilsamhället att verka för att den positiva utvecklingen i dessa avseenden fortsätter även under kommande regeringar.

Vi följer noga den politiska och säkerhetsmässiga utvecklingen i Bolivia. Med anledning av det försämrade säkerhetsläget avråder UD från icke-nödvändiga resor till Bolivia. Beslutet fattades den 13 november 2019 och gäller tills vidare. Ambassaden har löpande uppdaterat reseinformationssidan med information och råd till svenska resenärer.

Stockholm den 20 november 2019

Ann Linde

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.