statsbidrag till folkrörelser

Skriftlig fråga 1999/2000:1077 av Eberstein, Susanne (s)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2000-05-31
Anmäld
2000-06-06
Besvarad
2000-06-07

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 31 maj

Fråga 1999/2000:1077

av Susanne Eberstein (s) till statsrådet Ulrica Messing om statsbidrag till folkrörelser

Enligt förordning 1982:865 så utdelas statsbidrag till kvinnoorganisationer vars främsta syfte är att arbeta för jämställdhet. En förening som får detta bidrag är föreningen Riksorganisationen HARO @ för valfrihet, jämställdhet och föräldrarskap. Att HARO skulle bedriva jämställdsarbete ställer jag mig mycket tveksam till.

Detta citat är enligt tidningen Arena (2/2000) hämtat på HARO:s hemsida och är skrivet av Leif Stille angående barnets just avslutade århundrade: "hur kommer framtiden att bedöma det? Kommer man att se det barnförbjudna hemmet som lika upprörande och motbjudande som tvångssteriliseringar? Kommer stämplandet av moderligheten som det mest otillåtna betraktas som könsstympningar? Kommer den systematiska utrotningen av husmodern, hemmafrun och slutligen kanske till och med hemmaföräldern att fördömas med samma indignation som förintelse? Vem vet om och när och hur?"

Eventuellt arbetar de för jämställdhet utifrån deras stadgor men definitivt inte utifrån deras dagliga föreningsarbete, deras uttalande m.m.

Min fråga till statsrådet är vad statsrådet avser vidta för åtgärder för att förordningen 1982:865 revideras så att vi får ett bra verktyg att se till att föreningar som får statsbidrag också följer sina stadgor i det dagliga föreningsarbetet.

Svar på skriftlig fråga 1999/2000:1077 besvarad av statsrådet Ulrica Messing

den 7 juni

Svar på fråga 1999/2000:1077 om statsbidrag till folkrörelser

Statsrådet Ulrica Messing

Susanne Eberstein har med anledning av ett citat hämtat från Riksorganisationen HARO:s hemsida frågat vilka åtgärder jag avser att vidta för att förordningen 1982:865 revideras så att vi får ett bra verktyg att se till att föreningar som får statsbidrag också följer sina stadgar i det dagliga föreningsarbetet. Stödet till kvinnoorganisationernas centrala verksamhet fördelas av regeringen enligt förordning om statsbidrag till kvinnoorganisationernas centrala verksamhet (1982:865). Det övergripande målet för bidraget är att stärka kvinnors ställning i samhället i syfte att uppnå jämställdhet mellan kvinnor och män.

Det citat som frågeställaren refererar speglar en verklighetsuppfattning som jag personligen inte delar och jag är något tveksam till om det speglar HARO:s officiella ståndpunkter. Min syn på jämställdhet mellan kvinnor och män skiljer sig från den syn som HARO redovisar också i organisationens mer seriösa och genomtänkta inlägg. Men som folkrörelseminister är det mycket viktigt för mig att statens stöd till kvinnoorganisationer ska vara ett stöd till kvinnors egen organisering. Som bidragsgivare måste staten visa respekt för organisationens egen definition av en stärkt ställning för kvinnan och jämställdhet mellan kvinnor och män.

Regeringen ser föreningar och folkrörelser som viktiga företrädare för olika grupper och intressen i samhället. Det kan innebära att regeringen ger stöd i enlighet med förordningen till organisationer som är kritiska mot den förda politiken. Statens stöd till folkrörelser bygger på respekt för deras självständighet och oberoende.

Kvinnoorganisationerna redovisar det stöd de fått genom att lämna in verksamhetsberättelser och ekonomiska redovisningar som är godkända av föreningens revisorer. Det är organisationens ensak vad den inom lagens gränser vill publicera på sin hemsida eller vilka medlemmar som tillåts komma till tals. Detta är inget material som regeringen i sin bedömning för bidrag i normalfallet tar ställning till.

Stödet till kvinnoorganisationerna har både ett folkrörelse- och ett jämställdhetsperspektiv. De organisationer som i dag beviljas bidrag spänner över ett brett område från t.ex. husmodersförbund till organisationer för internationell samverkan.

En särskild utredare har nyligen utvärderat Stödet till kvinnoorganisationernas centrala verksamhet. I uppdraget låg att utvärdera hur stödet uppfyller de av staten uppställda målen för och intentionerna med bidraget. Betänkandet Statligt stöd till kvinnoorganisationer och jämlikhet (SOU 2000:18) remissbehandlas för närvarande.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.