Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

statligt stöd till Gävleregionen

Skriftlig fråga 2001/02:1094 av Marcelind, Ragnwi (kd)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2002-04-22
Besvarad
2002-05-02
Anmäld
2002-05-14

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 22 april

Fråga 2001/02:1094

 av Ragnwi Marcelind (kd) till näringsminister Björn Rosengren om statligt stöd till Gävleregionen

Hans Karlsson har redovisat det uppdrag regeringen tilldelat honom med anledning av Ericssons varsel och neddragningar i Sverige (N2001/4891/A). I Karlssons rapport beskrivs att situationen på arbetsmarknaden är sämre i Gävle än i andra drabbade orter som Linköping och Kumla. Den öppna arbetslösheten är högre i Gävle än i landet som helhet och karakteristiskt är den omfattande ungdomsarbetslösheten och en omfattande långvarig arbetslöshet bland äldre. Karlssons slutsats är att inget för närvarande tyder på att arbetsmarknadsläget i Gävle kommer att förbättras påtagligt under den tid som Ericssons stödprogram pågår. I rapporten anges att Gävle tillhör en region med omfattande omställningsproblem.

Rapporten ska nu leda till långsiktiga förslag och satsningar i syfte att genom statligt stöd stärka regionens och kommunens utveckling.

Mot bakgrund av den dystra beskrivningen i Karlssons rapport av arbetsmarknadsläget i Gävleregionen vill jag fråga näringsministern:

Hur stort statligt stöd avser näringsministern att avsätta för att komma till rätta med de strukturella problemen i Gävle?

Svar på skriftlig fråga 2001/02:1094 besvarad av statsrådet Ulrica Messing

den 2 maj

Svar på fråga 2001/02:1094 om statligt stöd till Gävleregionen

Statsrådet Ulrica Messing

Ragnwi Marcelind har frågat näringsministern hur stort statligt stöd han planerar att avsätta för att komma tillrätta med de strukturella problemen i Gävle.

Bakgrunden till frågan är att Hans Karlsson har redovisat det uppdrag regeringen tilldelat honom med anledning av Ericssons varsel och neddragningar i Sverige. Av Karlssons rapport framgår att situationen på arbetsmarknaden är sämre i Gävle än på andra drabbade orter som Linköping och Kumla.

Arbetet i regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.

Låt mig först säga att jag känner starkt med alla dem som nu drabbas av Ericssons nedskärningar. Att hotas av arbetslöshet är självfallet oerhört jobbigt för alla som berörs och deras familjer.

Därför är det så viktigt att de företag som gör neddragningar också tar sitt samhällsansvar. Samtidigt måste naturligtvis samhället medverka till att eventuella negativa följder blir så begränsade som möjligt för såväl anställda som samhälle.

Kampen mot arbetslösheten och för full sysselsättning är min och regeringens allt annat överskuggande uppgift.

Kampen förs med såväl nationella som mer regionala åtgärder. Regeringen för en långsiktig och strategiskt inriktad politik för att förbättra de lokala arbetsmarknadernas funktion och för att utveckla näringslivet i Sverige.

Detta innebär bl.a. en långtgående decentralisering av olika insatser till främst den regionala nivån. Inom ramen för arbetsmarknads-, närings- och den regionala utvecklingspolitiken har bl.a. länsarbetsnämnderna och länsstyrelserna stora resurser och befogenheter för att möta kriser i samband med strukturomvandlingar och verka för en hållbar tillväxt.

Både arbetsmarknadspolitiken och den regionala utvecklingspolitiken bygger på en stark lokal och regional förankring, men de har också ett nationellt perspektiv.

Arbetsmarknadspolitiken spelar en viktig roll för möjligheterna för både män och kvinnor som blivit arbetslösa att få ett arbete.

Arbetsmarknadsstyrelsen, AMS, har fått i uppdrag att tillsätta en operativ grupp för att möta varsel på orter som drabbas hårt. Uppgiften är att snabbt och effektivt se till att det finns tillräckligt med personal- och programresurser på arbetsförmedlingarna på de orter som berörs av stora varsel.

Gruppen ska också se till att de arbetsmarknadspolitiska insatserna samverkar med de näringspolitiska, regionalpolitiska och utbildningspolitiska insatserna för att få till stånd en tillväxt av nya arbetstillfällen på drabbade orter.

När det gäller kvinnornas situation på arbetsmarknaden och placeringar i arbetsmarknadspolitiska program är de överrepresenterade, dvs. relativt sett är det fler kvinnor än män i ett program.

Regeringens och min roll är att nationellt prioritera statliga åtgärder och se till att regelverket möjliggör, stöder och underlättar en lokal och regional utveckling.

Riksdagen har nyligen godkänt regeringens förslag till utvecklingsfrämjande åtgärder i proposition 2001/02:4 En politik för tillväxt och livskraft i hela landet. I den konstateras att det finns behov av särskilda stimulansåtgärder i vissa delar av landet. I detta sammanhang vill jag också nämna att större delen av Gävle kommun ingår i EG:s strukturfonders mål 2-område Norra. Det innebär att EU-medel också kan användas för satsningar på bl.a. näringslivsutveckling och kompetensförsörjning.

Jag kommer givetvis att följa utvecklingen i Gävle noga.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.