statligt bidrag till länsjärnvägarna
Skriftlig fråga 1999/2000:760 av Ekholm, Berndt (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2000-03-28
- Anmäld
- 2000-04-04
- Besvarad
- 2000-04-05
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 1999/2000:760
av Berndt Ekholm (s) till näringsminister Björn Rosengren om statligt bidrag till länsjärnvägarnaNivån på de statliga bidragen till trafiken på länsjärnvägarna i Västsverige är ifrågasatta. Därmed hotas trafiken på Viskadalsbanan, Kinnekullebanan och sträckan Uddevalla@Strömstad av begränsningar eller i värsta fall nedläggning.
Som grund för hotet finns en utredning framtagen av Rikstrafiken på regeringens begäran. Utredningen, som genomförts under tidspress, har en bristfällig analys av hur urvalet av bidragsberättigade banor ska tillgå. Därför gör Rikstrafiken på eget initiativ en fördjupad analys.
Hotet mot trafiken på länsjärnvägarna uppkommer samtidigt med att en annan utredning studerar hur växthusgaserna ska begränsas för att minska klimathotet. Ett viktigt medel för att minska detta hot är satsningar på den miljövänliga järnvägstrafiken.
Jag vill fråga näringsministern om regeringen är beredd att tillse att det statliga anslaget för bidrag till trafiken på länsjärnvägarna får en sådan nivå, att trafiken inte behöver minskas utan i stället kan ökas.
Svar på skriftlig fråga 1999/2000:760 besvarad av näringsminister Björn Rosengren
Svar på fråga 1999/2000:760 om statligt bidrag till länsjärnvägarna
Näringsminister Björn Rosengren
Berndt Ekholm har frågat mig om regeringen är beredd att tillse att det statliga anslaget till trafiken på länsjärnvägarna får en sådan nivå att trafiken inte behöver minskas utan i stället kan ökas.
Bakgrunden till Berndt Ekholms fråga är att staten, Landstingsförbundet, Svenska Kommunförbundet och Svenska Lokaltrafikföreningen i samband med det trafikpolitiska beslutet våren 1988 tecknade en "Principöverenskommelse om lokal och regional kollektivtrafik på järnväg m.m." (prop. 1987/88:50, bilaga 1.19). Principöverenskommelsen omfattade de länsjärnvägar med persontrafik som staten år 1987 hade ansvar för och innebär att det utgår en statlig ersättning till trafikhuvudmännen för att de övertagit ansvaret för persontrafiken längs vissa länsjärnvägar. Med principöverenskommelsen som grund tecknade staten och respektive trafikhuvudman avtal om en statlig ersättning omfattande 18 länsbanor. Avtalen om ersättning för länsjärnvägarna gäller normalt under tio år t.o.m. den 30 juni 2000 med undantag för ett fåtal avtal som löper längre.
Jag vill i sammanhanget peka på att det inte primärt är regeringens ansvar att den inomregionala kollektivtrafiken, inklusive spårtrafiken, fungerar på ett tillfredsställande sätt. Detta är ett ansvar som ligger hos trafikhuvudmannen i länet. I det trafikpolitiska beslutet 1988 lades fast att ansvaret för länsjärnvägarna skulle ligga på trafikhuvudmannen. Detta var en ny uppgift för trafikhuvudmännen och principöverenskommelsen syftade bl.a. till att trafikhuvudmännen, under en övergångsperiod, skulle få ersättning för fortsatt drift längs ett antal banor i avvaktan på att mer långsiktiga trafiklösningar skulle kunna utvecklas. Det var aldrig avsikten att bidragen till länsjärnvägarna skulle vara något annat än en tidsbestämd ersättning och några utfästelser om en generell förlängning av avtalen har aldrig gjorts.
Myndigheten Rikstrafiken har uppdraget att göra en bedömning av vilken interregional persontrafik som staten av transportpolitiska skäl ska upphandla på längre sikt. Eftersom Rikstrafiken startade sin verksamhet så sent som den 1 juli 1999, är det viktigt att man får rådrum att på ett tillfredsställande sätt genomföra erforderliga bedömningar om vilken trafik som staten bör upphandla. Därför föreslog regeringen i budgetproposition för år 2000 att medel avsätts från Rikstrafikens anslag för att säkra trafik, med prioritet för tågtrafik, som omfattas av principöverenskommelsen fram till den 31 december 2000.
Om Rikstrafiken i sina bedömningar skulle finna att trafik som ligger under trafikhuvudmans ansvar borde vara föremål för ett statligt engagemang utgår jag från att myndigheten kommer att föreslå regeringen detta.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.