Statliga myndigheters interna representation

Skriftlig fråga 2011/12:720 av Karlsson, Anders (S)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2012-08-02
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Anmäld
2012-08-16
Besvarad
2012-08-21
Svar anmält
2012-08-23

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 2 augusti

Fråga

2011/12:720 Statliga myndigheters interna representation

av Anders Karlsson (S)

till finansminister Anders Borg (M)

Det finns anledning att starkt ifrågasätta hur statliga myndigheter hanterar sin interna representation. I en rad artiklar har Dagens Nyheter under sommaren beskrivit hur en del statliga företag under flera års tid visat på uppseendeväckande slöseri, fiffel och på gränsen till bedrägeri i sin interna representation. Tillväxtverket, Vinnova och AP-fonderna har varit i fokus.

Uppgifter gör gällande att exklusiva slottsvistelser, middagar, vinprovningar och spavistelser har skett på skattebetalarnas bekostnad. Låt mig lyfta fram ett par exempel.

På fjärde AP-fonden fanns fri bar för personal varje månad som förmån, vilket är i strid med Skatteverkets regler. Tillväxtverket har sedan januari 2010, enligt DN:s uppgifter, spenderat 16,5 miljoner kronor på interna seminarier, utbildning, konferenser och representation. I slutet av maj höll verket sin årliga medarbetardag på Grand Hotel i Stockholm. Notan för en dags konferens med lunch, middag och hotell slutade på över en miljon kronor. Det är uppseendeväckande fakta som läggs fram.

Det finns mot bakgrund av de uppgifter som har kommit fram anledning att fråga chefen för Finansdepartementet, Anders Borg:

Vad tänker finansministern göra för att komma till rätta med det slentrianmässiga och återkommande fiffel, slöseri och i vissa fall på gränsen till bedrägeri som visat sig förekomma inom de statliga myndigheterna?

Svar på skriftlig fråga 2011/12:720 besvarad av Statsrådet Stefan Attefall

den 21 augusti

Svar på fråga

2011/12:720 Statliga myndigheters interna representation

Statsrådet Stefan Attefall

Anders Karlsson har frågat finansministern vilka åtgärder han avser att vidta för att komma till rätta med det som Anders Karlsson beskriver som ett slentrianmässigt och återkommande fiffel, slöseri och i vissa fall på gränsen till bedrägeri, som visat sig förekomma inom statliga myndigheter.

Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan. Utgångspunkten för regeringen och för myndigheterna är det som sägs i 1 kap. 3 § budgetlagen (2011:203) att i statens verksamhet ska hög effektivitet eftersträvas och god hushållning iakttas. I myndighetsförordningen (2007:515) preciseras bland annat ansvaret för myndigheternas ledning att verksamheten bedrivs effektivt och enligt gällande rätt och att den redovisas på ett tillförlitligt och rättvisande sätt samt att myndigheten hushållar väl med statens medel. Myndighetens ledning ska bland annat säkerställa att det vid myndigheten finns en intern styrning och kontroll som fungerar på ett betryggande sätt. Regeringen bestämmer i vilken mån myndighetsförordningen ska tillämpas eller att motsvarande bestämmelser som anges i myndighetsförordningen ska gälla.

Enligt förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag ska myndighetens årsredovisning skrivas under av myndighetens ledning. Underskriften innebär att ledningen intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat och av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning.

Ledningen vid de myndigheter som omfattas av förordningen (2007:603) om intern styrning och kontroll ska i anslutning till underskriften i årsredovisningen lämna en bedömning av huruvida den interna styrningen och kontrollen är betryggande. Denna förordning gäller för de drygt femtiotalet myndigheter som har skyldighet att följa internrevisionsförordningen (2006:1228), däribland Tillväxtverket.

Riksrevisionen uppmärksammar i sin årliga rapport bland annat hur den interna styrningen och kontrollen fungerar på myndigheterna. I årets rapport konstaterar Riksrevisionen att flera myndigheter synes ha svårigheter med att säkerställa regelefterlevnaden på upphandlingsområdet samt att utforma fungerande kontrollåtgärder och uppföljningar av inköp och upphandlingar. Representation nämns inte som något generellt problemområde. Regeringen förutsätter därför att myndigheterna har interna riktlinjer och att dessa efterlevs, för så väl intern som extern representation.

Precis så som frågeställaren pekar på riskerar omfattande representation utan tydliga verksamhetsmotiv att skada allmänhetens förtroende för statlig verksamhet. All representation ska ha tydliga verksamhetsmotiv och genomföras med gott omdöme. Om myndigheterna inte uppfyller de kraven riskerar förtroendet att skadas, för såväl den enskilda myndigheten som staten i sin helhet.

Sammanfattningsvis anser regeringen att det finns ett tydligt regelverk som myndigheterna är skyldiga att följa. Regeringen följer utvecklingen för att säkerställa att så sker.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.