Statliga myndigheters ansvar att förebygga diskriminering
Skriftlig fråga 2005/06:1061 av Torstensson, Åsa (c)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2006-02-21
- Inlämnad
- 2006-02-21
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Besvarad
- 2006-03-02
- Svar anmält
- 2006-03-06
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 21 februari
Fråga 2005/06:1061 av Åsa Torstensson (c) till statsrådet Jens Orback (s)
Statliga myndigheters ansvar att förebygga diskriminering
Diskrimineringsombudsmannen har granskat 29 myndigheter utifrån den sex år gamla lagen om åtgärder mot diskriminering på grund av etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning.
Diskrimineringsombudsmannens granskning visade att det bara var två myndigheter som godkändes direkt och några är ännu inte godkända trots överläggningar. DO redovisar att de största bristerna hos myndigheterna är att de inte insett tydligheten och kraven i den sex år gamla lagen. Det saknas kartläggningar av hur arbetsförhållandena passar människor med olika etniska bakgrunder och religion, och det saknas handlingsplaner mot trakasserier. Självfallet har statliga myndigheter ett stort ansvar att leva upp till lagen; hur ska annars samhället kunna genomsyras i stort med det felaktiga i att diskriminera?
Min fråga blir till statsrådet är:
Vad avser statsrådet att göra för att se till att statliga myndigheter tar ansvar för att förebygga diskriminering på de egna arbetsplatserna?
Svar på skriftlig fråga 2005/06:1061 besvarad av Jens Orback
Svar på frågorna 2005/06:1061 om statliga myndigheters ansvar att förebygga diskriminering och 1090 om diskriminering på svenska myndigheter
Statsrådet Jens Orback
Åsa Torstensson har frågat mig vad jag avser att göra för att se till att statliga myndigheter tar ansvar för att förebygga diskriminering på de egna arbetsplatserna. Luciano Astudillo har ställt en liknande fråga om vilka åtgärder jag avser att vidta i syfte att säkerställa att lagen om åtgärder mot diskriminering på grund av etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning efterföljs av regeringens myndigheter. Jag har valt att besvara de båda frågorna gemensamt.
Regeringen har i olika sammanhang betonat vikten av arbetet mot diskriminering och statens särskilda ansvar som föredöme. En statsförvaltning som är aktiv i arbetet mot diskriminering har betydelse för att skapa förtroende och legitimitet. Bland annat mot denna bakgrund har regeringen gett Ombudsmannen mot etnisk diskriminering (DO) i uppdrag att särskilt redovisa hur ett antal större statliga myndigheter uppfyller kraven på aktiva åtgärder enligt lagen (1999:130) om åtgärder mot diskriminering i arbetslivet på grund av etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning (EDA-lagen).
DO:s granskning visar på att det var få myndigheter som uppfyllde lagens krav på aktiva åtgärder och att de handlingsplaner som upprättats som regel inte hade ett diskrimineringsperspektiv. DO anser att en bidragande förklaring kan vara otydlighet i det särskilda uppdrag från 1999 som regeringen gav myndigheterna om att upprätta handlingsplaner för att främja etnisk mångfald bland sina anställda.
Självfallet måste myndigheter som andra följa de lagar som stiftas av riksdagen. Enligt EDA-lagen kan arbetsgivare som inte följer lagens föreskrifter om aktiva åtgärder vid vite föreläggas att fullgöra sina skyldigheter.
Det är naturligtvis angeläget att åtgärder vidtas för att myndigheter verkligen uppfyller lagens krav på aktiva åtgärder. DO har fått utökade resurser under 2006 för att bland annat öka kunskapen hos arbetsgivare, arbetstagare och samhället i övrigt om diskrimineringslagarna. På regeringens initiativ har också ett tvåårigt regionalt utvecklingsprojekt om mångfald och antidiskriminering satts i gång i januari 2006. Ett fyrtiotal myndigheter deltar under ledning av Verket för förvaltningsutveckling. I projektet är arbetet mot diskriminering ett centralt inslag.
Jag kommer vidare att ta initiativ till en översyn av uppdraget till myndigheterna från 1999. Det bör också nämnas att en parlamentarisk kommitté, Diskrimineringskommittén, nyligen i sitt betänkande En sammanhållen diskrimineringslagstiftning (SOU 2006:22) har föreslagit att det ska införas lagkrav på att arbetsgivare @ med minst tio anställda @ varje år ska upprätta en plan för sitt arbete med aktiva åtgärder. Kommittén anser att detta kan utgöra ett effektivt påtrycknings- och kontrollmedel för att de aktiva åtgärderna i stort verkligen genomförs. Förslaget ska nu remissbehandlas.
Jag vill inte föregripa detta arbete men inriktningen är självfallet att de åtgärder som behövs för att effektivisera skyddet mot diskriminering ska vidtas.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.