Statliga byggkrediter och EU:s statsstödsregler
Skriftlig fråga 2023/24:1073 av Markus Kallifatides (S)
Frågan är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2024-08-22
- Överlämnad
- 2024-08-23
- Anmäld
- 2024-08-29
- Sista svarsdatum
- 2024-09-04
- Svarsdatum
- 2024-09-12
- Besvarad
- 2024-09-12
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Andreas Carlson (KD)
I debatten den 19 juni om svar på min interpellation 2023/24:803 Kvaliteten på bostadspolitiska åtgärder uppgav statsrådet följande i sitt sista debattinlägg:
”Det finns också förslag om statliga byggkrediter, och såvitt vi kan bedöma är det svårt att få detta förenligt med EU:s statsstödsregler. Det är förstås lätt att sitta i opposition med kanske vällovliga initiativ och förslag, men det hade varit bättre om flera av dessa kommit på plats tidigare när man faktiskt hade chansen att genomföra dem.”
Det var första gången som jag har hört detta påstående från statsrådet eller någon annan företrädare för regeringen. Det framstår också som överraskande eftersom byggkrediter finns i andra EU-länder och det investeringsstöd för byggande av hyresrätter och studentbostäder med lägre hyresnivå som nu är under förtida avveckling uppenbarligen har varit förenligt med EU-rätten.
Jag vill därför fråga statsrådet Andreas Carlson:
Vilket underlag finns för bedömningen att statliga byggkrediter skulle vara svåra att förena med EU:s statsstödsregler?
Svar på skriftlig fråga 2023/24:1073 besvarad av Statsrådet Andreas Carlson (KD)
Svar på fråga 2023/24:1073 Statliga byggkrediter och EU:s statsstödsregler
till Statsrådet Andreas Carlson (KD)
Svar på fråga 2023/24:1073 av Markus Kallifatides (S)
Statliga byggkrediter och EU:s statsstödsregler
Markus Kallifatides har frågat mig vilket underlag det finns för bedömningen att statliga byggkrediter skulle vara svåra att förena med EU:s statsstödsregler.
EU:s statsstödsregler säkerställer rättvis konkurrens på den inre marknaden genom att förhindra snedvridning som kan uppstå när offentliga medel används för att gynna vissa verksamheter. Statsstöd som snedvrider konkurrensen är i princip oförenligt med den inre marknaden, men undantag kan göras om stödet bidrar till gemensamma mål som exempelvis ekonomisk utveckling, social sammanhållning eller miljöskydd. Huvudregeln är att en stödåtgärd måste godkännas av den Europeiska kommissionen innan den få införas.
När det gäller de statliga byggkrediter behöver ett förlag tas fram som dels uppfyller syftena, dels är förenligt med EU:s statsstödsregler. En sådan analys måste göras utifrån de förutsättningar som gäller på den svenska marknaden för bostadsbyggande. Även om åtgärder för att stödja bostadsbyggande har införts i andra EU-länder, innebär det inte automatiskt att dessa lösningar kan tillämpas på samma sätt i Sverige.
Byggkrediter anses utgöra statsstöd om de ges på förmånliga villkor jämfört med marknadens standarder, vilket kan ge mottagarna en konkurrensfördel. Stöd i form av ersättning för tjänster av allmänt ekonomiskt intresse är förenligt med EU:s statsstödsregler om villkoren i kommissionens beslut 2012/21/EU är uppfyllda. Beslutet tillåter ersättning för socialt subventionerade bostäder, vilket inte motsvarar det förslag som Socialdemokraterna presenterat om byggkrediter.
Stockholm den 12 september 2024
Andreas Carlson
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.