Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

statliga bolags agerande

Skriftlig fråga 2001/02:1560 av Bergström, Sven (c)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2002-08-27
Besvarad
2002-09-05
Anmäld
2002-09-30

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 27 augusti

Fråga 2001/02:1560

 av Sven Bergström (c) till statsrådet Mona Sahlin om statliga bolags agerande

På flera områden i samhället har under senare år skett en avreglering och konkurrensutsättning av marknader som tidigare varit statliga monopol. Posten, järnvägen och teleområdet är exempel på sådana områden. Fortfarande är dock de helstatliga eller statligt dominerade bolagen som Posten AB, SJ AB och Telia AB starkt dominerande inom sina områden.

En källa till stark irritation är och har varit det sätt på vilket de statliga bolagen i flera fall motverkar, ja närmast saboterar, möjligheterna till konkurrens på lika villkor inom sina respektive områden. Och konkurrensövervakande myndigheter, t.ex. Post- och telestyrelsen liksom Konkurrensverket, förefaller inte på ett rimligt sätt ha kunnat säkra rättvisa villkor för de många gånger mycket små bolag som försökt ta upp konkurrensen med de statliga jättarna. Ett färskt exempel är hur Telia behandlar "uppstickare" inom området nummerupplysning. Trots ett EG-direktiv från 1998 som gäller i Sverige sedan den 1 december 2001 ges inte oberoende företag inom nummerupplysningsområdet tillgång till de uppgifter som Telia förfogar över. Telias egna delägda företag inom området däremot ges enligt uppgift tillgång till samma uppgifter på mycket gynnsamma villkor.

Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att säkerställa att nya aktörer inom gamla statliga monopolområden inte motarbetas av de dominerande statliga bolagen utan ges möjligheter att verka på rimliga och rättvisa villkor?

Svar på skriftlig fråga 2001/02:1560 besvarad av statsrådet Mona Sahlin

den 5 september

Svar på fråga 2001/02:1560 om statliga bolags agerande

Statsrådet Mona Sahlin

Sven Bergström har frågat mig vilka åtgärder jag ämnar att vidta för att säkerställa att nya aktörer inom gamla statliga monopolområden inte motarbetas av de dominerande statliga bolagen utan ges möjligheter att verka på rimliga och rättvisa villkor.

Sven Bergström anser att de statliga bolagen i flera fall motverkar möjligheterna till konkurrens på lika villkor inom sina respektive områden. Han lyfter som exempel fram nummerupplysningsområdet där Telia AB uppges erbjuda delägda företag gynnsammare villkor än de villkor som tillämpas gentemot "uppstickare".

Liberalisering av marknader har visat sig vara både svårt och tidskrävande. All erfarenhet, såväl svensk som internationell, visar att liberaliseringar så gott som alltid följs av oförutsedda effekter.

Samtliga statligt ägda bolag ska självklart agera i överensstämmelse med gällande lagstiftning. Telia AB lyder naturligtvis @ liksom andra operatörer på telemarknaden @ under de författningar som riksdag, regering och tillsynsmyndigheten meddelar på området. Det är bolagets styrelse och ledning som ansvarar för verksamheten inom bolaget.

I konkurrenslagen finns en regel som förbjuder en dominerande aktör att missbruka sin dominerande ställning. Vissa kriterier måste dock vara uppfyllda för att ett företags agerande ska omfattas av förbudet. Det är Konkurrensverket som tillämpar och tolkar lagen och regeringen kan alltså inte ta ställning i ett enskilt ärende. På vissa av de liberaliserade områdena, bl.a. teleområdet, har därtill införts sektorsregleringar med syfte att säkerställa att dessa marknader utvecklas på ett från konkurrenssynpunkt sunt sätt. Självklart är det angeläget att det finns en fungerande tillsyn på området. Regeringen följer också fortlöpande hur tillsynen fungerar.

Sven Bergström hänvisar beträffande nummerupplysningsområdet till ett EG-direktiv från 1998 som gäller i Sverige sedan den 1 december 2001. Regeringen överlämnade den 31 januari 2002 en proposition till riksdagen om abonnentupplysning (prop. 2001/02:98) där det bl.a. föreslogs att ordalydelsen i telelagen närmare skulle knyta an till direktivets ordalydelse genom ett förtydligande om att teleoperatörer ska lämna ut abonnentuppgifter på villkor som är rättvisa, kostnadsorienterade och icke-diskriminerande. Lagändringarna trädde i kraft den 1 juni 2002. Min förhoppning är att dessa lagändringar kommer att bidra till en väl fungerande marknad för abonnentupplysning.

Ett intensivt arbete har de senaste åren pågått inom EU med att formulera ett nytt regelverk för elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster. Detta nya regelverk kommer också att erbjuda regleringsmyndigheterna utökade möjligheter att angripa uppkomna problem gentemot aktörer med betydande inflytande på marknaden. Den nya regleringen planeras vara genomförd i svensk lagstiftning den 25 juli 2003.

Således pågår för närvarande en omfattande översyn av dagens telereglering. Jag är övertygad om att denna kommer att resultera i ett förbättrat regelverk med utökade möjligheter att säkerställa en gynnsam utveckling av elektroniska kommunikationstjänster till gagn för såväl marknadsaktörer som konsumenter i hela landet.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.