Statistik från hjälplinjer
Skriftlig fråga 2020/21:1836 av Mikael Eskilandersson (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-02-16
- Överlämnad
- 2021-02-17
- Anmäld
- 2021-02-23
- Svarsdatum
- 2021-02-24
- Besvarad
- 2021-02-24
- Sista svarsdatum
- 2021-02-24
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Socialminister Lena Hallengren (S)
Redan tidigare under pandemin har experter inom barn- och ungdomspsykiatri varnat för ökande våld mot barn i hemmen. De har även varnat för att det finns risk för underrapportering och att mörkertalet kan vara stort. Vidare har de föreslagit att hjälplinjer för barn och ungdomar bör bidra med sin statistik samt att denna sedan skulle kunna analyseras med hjälp av expertstöd.
Antalet samtal från barn och ungdomar till hjälplinjer har under pandemin ökat, men inga exakta siffror har publicerats. Osäkerheten gör att verksamma i arbetet för barns trygghet och säkerhet har svårt att avgöra vilka prioriteringar som ska göras. Det kan leda till nedprioriteringar, undanträngningseffekter och köbildning.
Det framstår som att mycket mer behöver göras för att öka barns trygghet och säkerhet. Antaganden om läget ger inte alltid rättvisande underlag för riktiga insatser, och det är viktigt att det som görs prioriteras på rätt sätt. Statistik visar på fakta, och utifrån detta kan analyser göras, slutsatser dras och rimliga förslag till åtgärder sättas in. Därför vore det rimligt att samla in statistik från hjälplinjer för att på ett bättre sätt kunna sätta in rätt åtgärder på rätt ställe.
Mot bakgrund av detta vill jag fråga socialminister Lena Hallengren:
Vad anser statsrådet om behovet av statistik från hjälplinjer för barn och ungdomar, och avser regeringen lägga fram ett förslag om detta?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:1836 besvarad av Socialminister Lena Hallengren (S)
Svar på fråga 2020/21:1836 av Mikael Eskilandersson (SD)
Statistik från hjälplinjer
Mikael Eskilandersson har frågat mig vad jag anser om behovet av statistik från hjälplinjer för barn och ungdomar, och om regeringen avser lägga fram ett förslag om detta.
Psykisk ohälsa är en av vår tids stora folksjukdomar och regeringen har fortsatt satsningen för att minska och förebygga psykiska ohälsa under den pågående covid-19-pandemin. Under 2020 satsade regeringen 2,2 miljarder kronor på psykisk hälsa och suicidprevention. Även under 2021 har regeringen avsatt cirka 2,2 miljarder kronor på psykisk ohälsa, varav regioner och kommuner får en förstärkning på 1,68 miljarder.
Som jag lyfte i mitt svar på riksdagsfråga 2020/21:678 Långa köer till barn- och ungdomspsykiatrin har covid-19-pandemin ännu inte påverkat barn- och ungdomspsykiatrins tillgänglighet. En framgångsfaktor för att barn- och ungdomspsykiatrins tillgänglighet inte påverkats negativt är vårdens goda omställningsförmåga. Regionerna har varit snabba att ersätta fysiska besök med digitala. Regeringen har bidragit till vårdens omställning genom att tilldela regionerna 24 miljoner kronor i syfte att utveckla och stärka de digitala kontaktmöjligheterna till verksamheter som möter patienter med psykisk ohälsa.
Till följd av utbrottet av covid-19-pandemin fick Socialstyrelsen under 2020 100 miljoner kronor extra att fördela till civilsamhällesorganisationer som bland annat arbetar med barn i utsatta situationer så att de kan utöka sina stödverksamheter för att möta ökade och förändrade behov. Stödet ska bidra till att lindra den förstärkta utsatthet som kan drabba dessa grupper om de exempelvis inte kan gå till jobbet eller skolan, delta i fritidsverksamheter eller måste isolera sig i hemmet. Regeringen har i en extra ändringsbudget som beslutats den 26 januari föreslagit att ytterligare 40 miljoner kronor avsätts för samma ändamål.
Regeringen har även tillsatt utredningen En sammanhållen god och nära vård för barn och unga, som bland annat ska bedöma hur barn och unga med lättare psykisk ohälsa ska kunna erbjudas ändamålsenligt stöd i högre utsträckning än vad som sker i dag. Utredningen ska lämna sitt slutbetänkande till regeringen i slutet av 2021. Dessutom har regeringen tillsatt en delegation för ökad tillgänglighet i hälso- och sjukvården. Delegationen arbetar för att långsiktigt öka tillgängligheten i hälso- och sjukvården. I januari 2021 inrättade Folkhälsomyndigheten en funktion för psykisk hälsa och suicidprevention. Funktionen ska arbeta brett och med tanke på covid-19-pandemin har den blivit än mer betydelsefull. Regeringen har därutöver gett Folkhälsomyndigheten i uppdrag att utreda behovet av en nationell stödlinje till personer med psykisk ohälsa.
Hjälplinjer är viktiga aktörer i det svenska samhället och de bidrar redan med statistik och information till regeringen och andra aktörer så som regioner, kommuner och universitet. Ett exempel är Barnens rätt i samhället, Bris, som redan idag arbetar tillsammans med forskare när de tar fram rapporter som baseras på organisationens statistik. Regeringen ser positivt på regional och lokal samverkan mellan hjälplinjer, regioner, kommuner och andra aktörer. Hjälplinjernas kunskap är en viktig pusselbit i arbetet med att öka barns trygghet, säkerhet och hälsa, men jag ser i nuläget inte att det finns skäl för regeringen att lägga fram förslag avseende statistik från hjälplinjer.
Stockholm den 24 februari 2021
Lena Hallengren
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.