Statens arbete mot kusterosion
Skriftlig fråga 2024/25:1328 av Adrian Magnusson (S)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2025-07-30
- Överlämnad
- 2025-07-30
- Besvarad
- 2025-08-13
- Svarsdatum
- 2025-08-13
- Sista svarsdatum
- 2025-08-13
- Anmäld
- 2025-08-21
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Romina Pourmokhtari (L)
Frågan kring kusterosionen på olika platser runt om i Sverige är inte ny. På flera ställen i Sverige har havet genom åren orsakat stora förändringar på kustlinjen, och stora delar av stränder runt om i landet har försvunnit.
Ystads Allehanda rapporterade den 25 juli om den pågående kusterosionen i Skåne. Stränderna i Simrishamns och Ystads kommuner pekas ut som särskilt utsatta, exempelvis har strandlinjen vid Löderups strandbad krympt med 250 meter sedan 1940-talet. Ystads kommun pekas av Länsstyrelsen i Skåne ut som den mest utsatta kommunen i hela landet vad gäller kusterosion.
Kusterosionen är ett stort och närvarande problem i vardagen för många av de människor som bor längs den skånska kustlinjen och då inte minst i Simrishamns och Ystads kommuner.
Min fråga till statsrådet Romina Pourmokhtari är därför:
Hur ser statsrådets och regeringens arbete med att bekämpa kusterosionen ut i nuläget, och vilka planer finns för det framtida arbetet?
Svar på skriftlig fråga 2024/25:1328 besvarad av Statsrådet Romina Pourmokhtari (L)
Svar på fråga 2024/25:1328 Statens arbete mot kusterosion
till Statsrådet Romina Pourmokhtari (L)
Svar på fråga 2024/25:1328 av Adrian Magnusson (S)
Statens arbete mot kusterosion
Adrian Magnusson har frågat mig om hur regeringen och staten arbetar för att bekämpa kusterosion.
Låt mig inleda med att konstatera att effekter av klimatförändringarna redan märks i Sverige och att klimatscenarierna indikerar att det kommer bli allt tydligare framöver. Det finns dock statliga insatser för klimatanpassning på bred front.
För ett år sedan presenterade regeringen en nationell strategi och handlingsplan för klimatanpassning. Där beskriver vi konsekvenser och utmaningar i Sverige av ett förändrat klimat och anger inriktningen för det nationella arbetet med klimatanpassning. 32 myndigheter och samtliga 21 länsstyrelser ansvarar för att arbeta med klimatanpassning. Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut driver Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning, som är en nod för samlad kunskap och rådgivning om klimatanpassning. Nationella expertrådet för klimatanpassning gör en nationell klimat- och sårbarhetsanalys och har i sin senaste rapport gett flera förslag på utvecklingsområden. Boverket samordnar det nationella klimatanpassningsarbetet för den byggda miljön och bedriver ett arbete med vägledning och utbildning riktat till framför allt kommuner.
Vissa myndigheter fokuserar särskilt på att skapa förutsättningar för lokala och regionala åtgärder mot ras, skred och erosion. Kunskap om markens beskaffenhet och geologiska förutsättningar för ras, skred och erosion behövs för att fatta hållbara beslut och förebygga olyckor. Sveriges geologiska undersökning (SGU) arbetar med att kartlägga de geologiska förutsättningarna i Sverige. Statens geotekniska institut (SGI) arbetar med utredning, kartläggning och metodutveckling som minskar riskerna för ras, skred och erosion. SGI samordnar myndigheters underlag om ras, skred och erosion samt kartlägger de skredriskerna längs några av Sveriges älvar och vattendrag. SGI har i samarbete med SGU tagit fram en kartvisningstjänst om sårbarhet för erosion längs kusten.
För att vara samhällsekonomiskt effektiva måste klimatanpassningsåtgärder ofta genomföras i samverkan mellan olika aktörer och över kommungränser. Där har länsstyrelserna en central roll. De har i uppgift att initiera, stödja och utvärdera arbetet med klimatanpassning, stödja kommuner och samordna regionalt klimatanpassningsarbete. För att möta utmaningarna längs kustområdena i södra Sverige har SGI tillsammans med länsstyrelserna i Blekinge, Kalmar och Gotlands län, kustkommuner och SGU bildat en gemensam regional kustsamverkan.
Kommuner kan söka statsbidrag hos Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) för att förebygga naturolyckor som ras, skred och erosion. Dessutom stödjer MSB kommunerna med exempelvis vägledningar och informationsmaterial, utbildningar för räddningstjänsten och riskkatalog med information om olika naturhändelser.
Regeringen kommer fortsätta verka för att skapa förutsättningar för att förebygga ras, skred och erosion genom kunskap, kartering och vägledning från berörda myndigheter. I samband med att nationella klimatanpassningsstrategin presenterades beslutade regeringen även att tillsätta en utredning. I betänkandet Bättre förutsättningar för klimatanpassning (SOU 2025:51) föreslår denna utredning bland annat hur ansvar för klimatanpassning bör utvecklas. Regeringskansliet har skickat ut betänkandet på remiss och vi ser fram emot att analysera betänkandet och svaren.
Stockholm den 13 augusti 2025
Romina Pourmokhtari
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.