Statens ansvar för Nordeas närvaro i glesbygd
Skriftlig fråga 2011/12:110 av Högman, Berit (S)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2011-11-08
- Inlämnad
- 2011-11-08
- Besvarad
- 2011-11-16
- Svar anmält
- 2011-11-17
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 8 november
Fråga
2011/12:110 Statens ansvar för Nordeas närvaro i glesbygd
av Berit Högman (S)
till statsrådet Peter Norman (M)
Samma vecka som det i medierna rapporteras att Nordeas vd får en gigantisk pension vid 60 års ålder och att Nordea köpt en övernattningsbostad till honom för 22 miljoner i Stockholm, hålls ett möte i Sysslebäck i norra Värmland.
Anledningen till mötet är att Nordea meddelat att man stänger sitt bankkontor. Detta innebär att invånarna i norra Värmland får upp till elva mil enkel resa för att besöka ett bankkontor. Nordeas representant anger som skäl att banken inte klarar sitt avkastningskrav.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet:
Är det statsrådets avsikt att staten som delägare i Nordea ska ha ett ansvar för att banktjänster är tillgängliga i hela landet genom exempelvis skilda avkastningskrav beroende på geografiska förhållanden?
Svar på skriftlig fråga 2011/12:110 besvarad av Statsrådet Peter Norman
Svar på fråga
2011/12:110 Statens ansvar för Nordeas närvaro i glesbygd
Statsrådet Peter Norman
Berit Högman har frågat mig om det är min avsikt att staten som delägare i Nordea ska ha ett ansvar för att banktjänster är tillgängliga i hela landet genom exempelvis skilda avkastningskrav beroende på geografiska förhållanden.
Jag vill först understyrka den rollfördelning mellan staten och företagen som finns i en marknadsekonomi som den svenska. Det är inte min sak som minister att delta i operativa beslut i ett bolag. Nordea är ett börsnoterat aktiebolag i vilket svenska staten äger 13,5 procent, och det är styrelsen och ledningen som har ansvaret för den operativa verksamheten, som denna fråga berör.
Jag delar dock Berit Högmans syn att ett för högt risktagande i den finansiella sektorn innebär problem för samhällsekonomin. Finansiella företag har inte anledning att fullt ut ta hänsyn till de externa effekterna av sitt företagsekonomiska beslutsfattande. Det kan, som vi alla tidigare sett, leda till ett överdrivet risktagande och det finns anledning för staten att skydda samhällsekonomin mot konsekvenserna av detta. I Sverige har vi till exempel inrättat stabilitetsavgifter och en stabilitetsfond. Banker har ett ansvar inte bara gentemot sina aktieägare utan i lika stor grad gentemot sina kunder. Jag är övertygad om att Nordeas nuvarande avkastningsmål är för högt och kan leda till ett alltför högt risktagande.
Jag kommer i min roll som finansmarknadsminister att verka för lägre risknivå i det finansiella systemet, bland annat genom högre och samhällsekonomiskt mer välbalanserade kapitalkrav för banker. Dessutom ska kundernas ställning i förhållande till bankerna stärkas.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.