Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

statens ansvar för kommunala lärcentrum

Skriftlig fråga 2003/04:1081 av Hellberg, Owe (v)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2004-04-16
Anmäld
2004-04-20
Besvarad
2004-04-21
Svar anmält
2004-04-21

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 16 april

Fråga 2003/04:1081

 av Owe Hellberg (v) till utbildningsminister Thomas Östros om statens ansvar för kommunala lärcentrum

De flesta kommuner i landet har varken högskola eller universitet och personer som är ortsbundna väljer då att studera på distans, på Högskolan i Gävle så många som 20 %. Studier visar att studenter som studerar på distans kommer från grupper i samhället som normalt inte söker sig till högre utbildning. De blir kvar på orten och tillgången till högskoleutbildad arbetskraft ökar. Det är bra för den regionala tillväxten.

Högskoleutbildning på distans sker ofta i kommunala lärcentrum. Det har lett till en social och kulturell förnyelse av den högre utbildningen. Nu hotas flera av dessa lärcentrum av nedläggning då flera kommuner inte längre anser sig kunna finansiera den löpande driften av en verksamhet där staten är den som har huvudmannaskapet. Den får stå tillbaka för andra obligatoriska verksamheter på skolområdet.

En majoritet av landets kommuner har skickat en skrivelse till regeringen om ett statligt stöd till kommunala lärcentrum. Fler och fler kommuner ansluter sig till denna uppfattning.

Min fråga till utbildningsminister Thomas Östros blir då:

Vilka åtgärder är ministern beredd att vidta för att på ett bättre sätt stödja utvecklingen av högskoleutbildning som bedrivs på kommunala lärcentrum?

Svar på skriftlig fråga 2003/04:1081 besvarad av Thomas Östros

den 21 april

Svar på fråga 2003/04:1081 om statens ansvar för kommunala lärcentrum

Utbildningsminister Thomas Östros

Owe Hellberg har frågat mig vilka åtgärder jag är beredd att vidta för att på ett bättre sätt stödja utvecklingen av högskoleutbildning som bedrivs på kommunala lärcentrum.

Det svenska systemet för finansiering av högskoleutbildning innebär att regering och riksdag till allra största del fördelar medel direkt till landets universitet och högskolor. Deras uppdrag är sedan att erbjuda olika former av utbildning. I lärosätenas uppdrag ligger också att samverka med det omgivande samhället. Det innebär bland annat att i nära samverkan med arbetslivet utforma utbildningar som är attraktiva för studenterna och samtidigt svarar mot arbetsmarknadens behov.

För universitet och högskolor finns det stora möjligheter till diskussion och överenskommelser med lokala och regionala aktörer. Ett samarbete måste växa fram ur lokala och regionala samtal och en gemensam syn på vad samarbetet ska leda till. Samverkan måste ske med ömsesidig respekt för olika aktörers uppdrag, roller och kulturer.

Det ligger i kommunernas och regionernas intresse att människor utbildar sig och att det skapas möjligheter att få den kompetens som behövs för att utveckla näringslivet och den offentliga verksamheten i alla delar av landet och därmed skapa hållbar tillväxt. Därför är det bra att lärosätena anpassar sitt utbildningsutbud till dessa behov samtidigt som kommunerna bidrar med vissa resurser för att kunna erbjuda sina invånare högskoleutbildning på hemorten.

Många lärosäten erbjuder i dag högre utbildning förlagd till lokala lärcentrum och regeringen har på olika sätt bidragit till att utveckla verksamheten vid dessa centrum. För 2003 inrättade riksdagen efter förslag av regeringen ett särskilt utvecklingsbidrag på 20 miljoner kronor för etablerandet av lärcentrum. Bidragen riktades till kommuner i särskilt behov av stöd för direkta investeringskostnader i samband med uppbyggnaden av lärcentrum. Denna satsning kommer att öka tillgängligheten till utbildning och stärka infrastrukturen för lärande inom både kommunal vuxenutbildning och högre utbildning i alla delar av landet.

Genom Delegationen för regional samverkan om högre utbildning, som har till uppgift att under 2002@2004 stimulera en hållbar regional tillväxt och samtidigt främja rekryteringen till högre utbildning, har lärcentrum även fått del av de 150 miljoner kronor som delegationen haft att fördela till regional samverkan.

I enlighet med regeringens förslag i budgetpropositionen för 2002 och i propositionen Vuxnas lärande och utvecklingen av vuxenutbildningen (prop. 2000/01:72, bet. 2000/01:UbU15, rskr 2000/01:229) beslutade riksdagen att kommunerna under 2002 skulle få möjlighet att söka ett statsbidrag på sammanlagt 350 miljoner kronor. Bidraget kunde användas till att utveckla förutsättningarna för vuxnas lärande och då bland annat lokala lärcentrum. Detta torde även ha stärkt möjligheterna att genom lärcentrum studera på högskolan.

För att ge fler människor möjligheter att läsa på högskolan är det bra att universitet och högskolor i samarbete med lärcentrum erbjuder utbildning i olika former via till exempel Nätuniversitetet. Regeringen har som nämnts ovan bidragit till uppbyggnaden av lärcentrumen. Enligt min bedömning bör dock de statliga medlen till denna verksamhet även fortsättningsvis huvudsakligen kanaliseras via universitet och högskolor.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.