STASI-spioner
Skriftlig fråga 1999/2000:522 av Leijonborg, Lars (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2000-02-10
- Anmäld
- 2000-02-15
- Besvarad
- 2000-02-16
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 1999/2000:522
av Lars Leijonborg (fp) till justitieminister Laila Freivalds om STASI-spionerPå senare tid har det skrivits om att både dansk och norsk säkerhetspolis håller på att gripa före detta DDR-spioner. Danska tidningar har innehållit mycket intressanta avslöjanden. Den norska nyhetsbyrån NTB har tagit del av dokument som avslöjar att den östtyska spionorganisationen STASI rekryterade medarbetare i Sverige till 1986. Enligt NTB:s uppgifter hade STASI minst tio agenter i Sverige.
Jag har på olika vägar försökt få en bild av om Sverige gör tillräckligt för att ställa de svenskar som arbetade som DDR-spioner inför rätta. Men svaren jag fått har varit vaga.
Det har talats mycket på sistone om vilken miss det var att vi inte förlängde preskriptionstiden för brott begångna av svenska nazister under andra världskriget. Men också i fallet med STASI-spionerna kan preskriptionstiden bli ett problem. Det vore synd om vi än en gång lät passivitet och handfallenhet spela grova brottslingar i händerna.
Mot denna bakgrund vill jag fråga statsrådet:
Vilka åtgärder har regeringen vidtagit för att säkerställa att den svenska säkerhetspolisen givits möjlighet att prioritera gripandet av STASI-spioner?
Svar på skriftlig fråga 1999/2000:522 besvarad av justitieminister Laila Freivalds
Svar på frågorna 1999/2000:522 om STASI-spioner och 545 om efterforskning kring brottsförberedelse
Justitieminister Laila Freivalds
Lars Leijonborg har frågat mig vilka åtgärder regeringen har vidtagit för att säkerställa att den svenska säkerhetspolisen givits möjlighet att prioritera gripandet av STASI-spioner. Lennart Fridén har frågat vilka åtgärder regeringen avser att vidta för att få information om svenskar som varit på utbildning i den gamla kommunistiska sfären.
Lars Leijonborgs fråga ställs mot bakgrund av uppgifter i medierna om att dansk och norsk säkerhetspolis håller på att gripa f.d. STASI-spioner. Enligt Lars Leijonborg förekommer uppgifter i norska medier om att det ska ha funnits minst tio STASI-agenter i Sverige. Lars Leijonborg har också tagit upp frågan om preskriptionstider, vilka enligt honom kan bli ett problem.
Lennart Fridéns fråga ställs mot bakgrund av att det enligt honom inte bara bedrevs ideologisk utbildning för de svenskar som gick på utbildning på partiskolorna i Rostock, utan även konkreta övningar i sabotage och förberedelse till illegala aktiviteter riktade mot det egna landet.
Frågan om svenska STASI-spioner har varit mycket aktuell även i Sverige den senaste tiden, såväl i medierna som i den politiska debatten. Tidigare i år har jag besvarat en interpellation från Sten Andersson och en riksdagsfråga från Bertil Persson i ämnet. Jag har i de sammanhangen förklarat att Säkerhetspolisen efter det att muren föll och arkiven öppnades gjort stora ansträngningar för att få fram material som kan vara intressant för svenskt vidkommande. Att så är fallet är inte någon hemlighet. Redan i Säkerhetspolisens öppna verksamhetsberättelse för verksamhetsåret 1994/95 talas om dess arbete angående f.d. östtyska agenter. Där framgår att förhör och samtal hållits med identifierade agenter.
Säkerhetspolisen har vid sina efterforskningar bearbetat ett tjugotal ärenden som betraktats som intressanta. I några fall har förundersökningar inletts. Dessa har dock lagts ned med motiveringen att brott inte kunnat styrkas eller att misstänkta brott varit preskriberade.
Allt som kan göras för att hitta intressanta uppgifter är ännu inte gjort och Säkerhetspolisen fortsätter därför sitt arbete. Hur Säkerhetspolisen bedriver detta kan jag av naturliga skäl inte närmare gå in på.
Justitiedepartementet har studerat den särskilda tyska lagstiftning som gäller för STASI-materialet. Departementet har även besökt det tyska inrikesministeriet och den vägen inhämtat kompletterande information om bakgrunden till och tillämpningen av lagstiftningen.
Vid besöket i Tyskland berördes också Säkerhetstjänstkommissionens möjligheter att få del av arkivmaterial. Innehållet i STASI-arkiven är nämligen av intresse inte bara för de brottsbekämpande myndigheterna. Säkerhetstjänstkommissionen har regeringens uppdrag att klarlägga den svenska säkerhetstjänstens författningsskyddande verksamhet. I kommissionens uppdrag ingår bl.a. att bedöma säkerhetstjänsternas hotbildsbedömningar. I det sammanhanget är STASI-arkiven mycket intressanta och kommissionen avser därför att studera dessa. De utbildningsanstalter som Lennart Fridén nämner i sin fråga torde därvid vara av stort intresse.
När det gäller frågan om preskriptionstiden är den för spioneri av normalgraden tio år. Om spioneriet är att bedöma som grovt är den tjugofem år, vilket är den längsta preskriptionstiden enligt svensk rätt. Detta innebär att grova spioneribrott som har begåtts efter 1975 inte är preskriberade.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.