stärkt meddelarskydd
Skriftlig fråga 2000/01:1175 av Nordlund, Harald (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2001-05-08
- Anmäld
- 2001-05-15
- Besvarad
- 2001-05-16
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2000/01:1175
av Harald Nordlund (fp) till statsrådet Britta Lejon om stärkt meddelarskyddYttrande- och meddelarskydd är en del av grunden för socialliberal politik. Nästan dagligen rapporterar medierna om hur anställda tystas eller inte vågar uttrycka kritiska åsikter.
Yttrande- och meddelarfriheten är grundläggande för bevarandet av demokratin, men har också stor betydelse för effektiviteten i både offentlig och privat verksamhet.
Exempel på tystande är att personal som framför kritik stoppas i sin karriär eller omplaceras. Om förklaringen till sådana missförhållanden är att yttrande- och meddelarskyddet är alltför svagt måste lagstiftningen ändras.
Min fråga till statsrådet är:
Avser statsrådet att vidta några åtgärder för att främja öppenhet och offentlig debatt på arbetsplatserna?
Svar på skriftlig fråga 2000/01:1175 besvarad av statsrådet Britta Lejon
den 16 maj
Svar på fråga 2000/01:1175 om stärkt meddelarskydd
Statsrådet Britta Lejon
Harald Nordlund (fp) har frågat mig om jag avser att vidta några åtgärder för att främja öppenhet och offentlig debatt på arbetsplatserna. Han talar därvid om rapporter i medier om hur anställda tystas eller inte vågar uttrycka kritiska åsikter.
Liksom Harald Nordlund anser jag att yttrande- och meddelarfriheten enligt tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen är grundläggande för bevarandet av demokratin och att yttrande- och meddelarfrihet har betydelse för effektiviteten på arbetsplatserna.
När det gäller den yttrande- och meddelarfrihet samt öppenhet som avses i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen har jag i första hand arbetat på tre fronter:
1. När det gäller offentliganställdas yttrande- och meddelarfrihet samt offentlighetsprincipen inom det allmänna finns det redan i huvudsak ändamålsenliga regler. Det som kan brista ibland är kunskapen om och respekten för reglerna. Det måste man möta med information, utbildning och opinionsbildning. Jag har därför för dessa ändamål låtit starta offentlighetskampanjen Öppna Sverige under ledning av ett offentlighetsråd. Offentlighetsprincipen har också setts över främst med hänsyn till den nya tekniken, och jag kommer att ta ställning till Offentlighets- och sekretesskommitténs förslag i den delen (SOU 2001:3) när remisstiden gått ut.
2. På den privata sidan gäller som huvudregel inte samma offentlighetsregler som inom det allmänna. Privatanställda har vidare inte heller samma skydd som offentliganställda mot åtgärder från sin arbetsgivare när de utnyttjar den yttrande- och meddelarfrihet som avses i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Här kan det alltså finnas anledning att se om det behövs regler för att förstärka rättigheterna. Jag har därför låtit utreda frågan om yttrandefrihet för privatanställda. Utredaren har kommit med ett förslag till en lag om skydd för privatanställdas yttrandefrihet (Ds 2001:9) som jag kommer att ta ställning till när remisstiden gått ut. Vidare har jag gett Kommundemokratikommittén i uppdrag att föreslå åtgärder som kan stärka den medborgerliga insynen i kommunalt delägda företag, kommunala entreprenader och andra alternativa drift- och samverkansformer. Kommittén väntas lämna ett betänkande i juni 2001.
3. För att förstärka och trygga den svenska offentligheten och yttrande- och meddelarfriheten på lång sikt är det av betydelse att vi kan få gehör för svenska synsätt inom EU. I den delen har jag och mina medarbetare arbetat hårt under det svenska ordförandeskapet i EU, och vi har glädjande nog lyckats uppnå enighet om förbättrade offentlighetsregler inom EU.
Avslutningsvis vill jag nämna att riksdagen nyligen har gett regeringen i uppdrag att utreda frågan om rätt till politisk information och opinionsbildning på arbetsplatsen (rskr. 2000/01:145).
Svaret på Harald Nordlunds fråga är alltså, ja. Självfallet ska vi vidta åtgärder för att främja öppenhet och yttrandefrihet på arbetsplatserna.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.