Stärkt likvärdighet och förändring av anslag

Skriftlig fråga 2024/25:616 av Camilla Hansén (MP)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2024-12-16
Överlämnad
2024-12-17
Anmäld
2024-12-18
Svarsdatum
2025-01-02
Besvarad
2025-01-02
Sista svarsdatum
2025-01-02

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Lotta Edholm (L)

 

Under riksdagens debatt om budget för utbildning och forskning ställde jag en fråga om varför regeringens statliga stöd för kunskapshöjande åtgärder inte längre ska syfta till att stärka likvärdigheten. Inget regeringsparti svarade, och jag vänder mig nu till skolministern.

I utbildningsutskottets betänkande står: “De senaste internationella studierna visar att svenska elevers kunskaper behöver stärkas ytterligare. Som ett ytterligare stöd till huvudmännen i arbetet med att stärka elevernas kunskapsutveckling föreslår regeringen därför att kunskapsbidraget förstärks.” Det står också: ”Resultatspridningen har ökat. Både i Sverige och i övriga OECD har likvärdigheten försämrats. Vad gäller likvärdighet är Sverige i ett internationellt perspektiv ett genomsnittligt land enligt de senaste Pisa-resultaten.”

I budgetpropositionen för 2024 ändrades namnet på anslag 1:15 från Statligt stöd för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling till Statligt stöd för stärkt kunskapsutveckling – regeringen strök alltså begreppet “likvärdighet”. Vad konsekvensen skulle bli var svårt att utläsa.

När detta uppmärksammades förra året förklarade Lotta Edholm för SVT att namnbytet framför allt är symboliskt och att “det handlar om att fokusera på just kunskaperna i svensk skola”. 

Vad innebär det här då i praktiken? 

Namnbytet på anslaget i statsbudgeten, som framför allt var symboliskt, har lett till att Statsbidrag för likvärdig skola som Skolverket hanterar numera heter Statsbidrag för stärkt kunskapsutveckling. Enligt Skolverket innebär det att Skolverket inte längre kommer att ställa krav på att insatserna som det statliga stödet går till ska syfta till att stärka likvärdigheten, men bidrag fortsätter att ges för utökade insatser för att stärka kunskapsutvecklingen.

Det är såklart viktigt att stärka kunskapsutvecklingen i svensk skola, men i undersökning efter undersökning (Pisa, Pirls, Icils) visar det sig att den bristande likvärdigheten också är för stor och ökande.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Lotta Edholm:

 

Varför vill statsrådet och regeringen inte längre att insatserna med det statliga stödet från anslag 1:15 ska syfta till att även öka likvärdigheten, när just bristande likvärdighet är ett problem för Sverige i internationella undersökningar?

Svar på skriftlig fråga 2024/25:616 besvarad av Statsrådet Lotta Edholm (L)

Svar på fråga 2024/25:616 Stärkt likvärdighet och förändring av anslag

till Statsrådet Lotta Edholm (L)

 

Svar på fråga 2024/25:616 av Camilla Hansén (MP)
Stärkt likvärdighet och förändring av anslag

Camilla Hansén har frågat mig varför jag och regeringen inte längre vill att insatserna med det statliga stödet från anslag 1:15 ska syfta till att även öka likvärdigheten, när just bristande likvärdighet är ett problem för Sverige i internationella undersökningar.

Det statliga statsbidraget, som Camilla Hansén hänvisar till, regleras i förordningen (2018:49) om statsbidrag för stärkt kunskapsutveckling. Syftet med det så kallade Kunskapsbidraget är att huvudmännen utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet ska stärka utbildningens kvalitet, så att alla elever kan nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling. Efter förslag från regeringen i budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1) har Kunskapsbidraget förstärkts med 700 miljoner kronor för 2025, så att bidraget totalt uppgår till 8,2 miljarder kronor för 2025. Statsbidraget används främst till personalförstärkningar, till exempel nyanställningar och kompetens­utveck­ling för befintlig personal. Statsbidraget kan även skapa förutsättningar för huvudmännen att till exempel sätta in ytterligare tidiga stödinsatser, för att bilda fler särskilda undervis­nings­grupper och för att anställa fler speciallärare.

Regeringen har även sett över hur bidraget fördelas, för att säkerställa att medlen används på ett så effektivt sätt som möjligt. Vissa justeringar av förordningen som reglerar Kunskapsbidraget har också genomförts, bland annat har förordningen bytt namn och syftet med bidraget har förtydligats. Kunskapsbidraget är ett bättre namn eftersom syftet är att upprätta en stark kunskapsskola.

Senaste PISA-undersökningen visar på det största kunskapsraset för svenska elever sedan första mätningen och vi har i dag en skola där var fjärde elev inte kan läsa och räkna ordentligt. Förbättrade kunskapsresultat är en prioriterad fråga för regeringen. Regeringen vill också se en mer likvärdig utbildning. Alla elever ska ha tillgång till en verksamhet med en så hög kvalitet att de fast­ställda målen för utbildningen nås, oavsett var i landet eleverna bor eller vilken skola de går i. Kunskaps­bidraget fördelas enligt ett index som speglar resurs­behovet på huvud­manna­nivå. Det betyder att de huvudmän som har en hög andel elever med låg sannolik­het att uppnå gymnasiebehörighet får mer medel. På så vis innebär Kunskapsbidraget att stora satsningar kan göras där de behövs som bäst och bidraget bidrar därmed även fortsatt till att stärka likvärdigheten i svensk skola.

Stockholm den 2 januari 2025

 

 

 

 

Lotta Edholm

 

 

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.