Stärkt likvärdighet och förändring av anslag

Skriftlig fråga 2024/25:616 av Camilla Hansén (MP)

till Statsrådet Lotta Edholm (L)

Under riksdagens debatt om budget för utbildning och forskning ställde jag en fråga om varför regeringens statliga stöd för kunskapshöjande åtgärder inte längre ska syfta till att stärka likvärdigheten. Inget regeringsparti svarade, och jag vänder mig nu till skolministern.

I utbildningsutskottets betänkande står: “De senaste internationella studierna visar att svenska elevers kunskaper behöver stärkas ytterligare. Som ett ytterligare stöd till huvudmännen i arbetet med att stärka elevernas kunskapsutveckling föreslår regeringen därför att kunskapsbidraget förstärks.” Det står också: ”Resultatspridningen har ökat. Både i Sverige och i övriga OECD har likvärdigheten försämrats. Vad gäller likvärdighet är Sverige i ett internationellt perspektiv ett genomsnittligt land enligt de senaste Pisa-resultaten.”

I budgetpropositionen för 2024 ändrades namnet på anslag 1:15 från Statligt stöd för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling till Statligt stöd för stärkt kunskapsutveckling – regeringen strök alltså begreppet “likvärdighet”. Vad konsekvensen skulle bli var svårt att utläsa.

När detta uppmärksammades förra året förklarade Lotta Edholm för SVT att namnbytet framför allt är symboliskt och att “det handlar om att fokusera på just kunskaperna i svensk skola”. 

Vad innebär det här då i praktiken? 

Namnbytet på anslaget i statsbudgeten, som framför allt var symboliskt, har lett till att Statsbidrag för likvärdig skola som Skolverket hanterar numera heter Statsbidrag för stärkt kunskapsutveckling. Enligt Skolverket innebär det att Skolverket inte längre kommer att ställa krav på att insatserna som det statliga stödet går till ska syfta till att stärka likvärdigheten, men bidrag fortsätter att ges för utökade insatser för att stärka kunskapsutvecklingen.

Det är såklart viktigt att stärka kunskapsutvecklingen i svensk skola, men i undersökning efter undersökning (Pisa, Pirls, Icils) visar det sig att den bristande likvärdigheten också är för stor och ökande.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Lotta Edholm:

Varför vill statsrådet och regeringen inte längre att insatserna med det statliga stödet från anslag 1:15 ska syfta till att även öka likvärdigheten, när just bristande likvärdighet är ett problem för Sverige i internationella undersökningar?