Stärkt it-säkerhet för näringslivet
Skriftlig fråga 2020/21:2499 av Alexandra Anstrell (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-04-12
- Överlämnad
- 2021-04-13
- Anmäld
- 2021-04-14
- Svarsdatum
- 2021-04-21
- Besvarad
- 2021-04-21
- Sista svarsdatum
- 2021-04-21
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Mikael Damberg (S)
Svenskt Näringsliv har kommit med rapporten Företagen och it-säkerheten – hotbilder, motåtgärder och behov. Rapporten påvisar hur industrispionage och cyberangrepp på goda grunder kan anses orsaka näringslivet mycket stora kostnader och stora andra ekonomiska förluster, varje år. Många företag är också en del av den samhällskritiska infrastrukturen. Hotet om industrispionage och förekomsten av cyberangrepp är vardag för alla stora företag.
Cyberangreppen bedrivs i närmast industriell skala och kan närmast jämföras med en aldrig avtagande flodvåg som nöter på företagens it-infrastruktur. Om Sverige ska kunna möta de tekniska och ekonomiska utmaningar som ett digitaliserat samhälle innebär måste den svenska staten och dess myndigheter börja inse dessa utmaningars vidd och vidta lämpliga och effektiva åtgärder, menar Svenskt Näringsliv.
Det är uppenbart att det behövs en god samverkan mellan stat och näringsliv när det gäller it-säkerhet. I rapporten pekar Svenskt Näringsliv bland annat på att det nationella centrumet för cybersäkerhet behöver mer resurser och ett tydligt mandat och att det ska gå att sekretesskyddat inhämta information från näringslivet om pågående och nya hot, samt att delge näringslivet adekvat och korrekt information.
Men anledning av detta vill jag fråga statsrådet Mikael Damberg:
Avser statsrådet att verka för en stärkt cybersäkerhet för näringslivet genom att satsa mer resurser på det nationella cybersäkerhetscentrumet samt se över en ändring av de svenska sekretessbestämmelserna så att det går att inhämta information om pågående och nya hot, samt att delge näringslivet adekvat och korrekt information?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:2499 besvarad av Statsrådet Mikael Damberg (S)
Svar på fråga 2020/21:2499 av Alexandra Anstrell (M)
Stärkt it-säkerhet för näringslivet
Alexandra Anstrell har frågat mig om jag avser att verka för en stärkt cybersäkerhet för näringslivet genom att satsa mer resurser på det nationella cybersäkerhetscentrumet samt se över en ändring av de svenska sekretessbestämmelserna så att det går att inhämta information om pågående och nya hot, samt att delge näringslivet adekvat och korrekt information.
Sveriges säkerhet, konkurrenskraft och välstånd vilar i stor utsträckning på digitala grunder. Cyberhoten mot Sverige och svenska intressen är omfattande och med teknikutveckling och digitalisering blir hoten och sårbarheterna fler. Mot denna bakgrund är det viktigt för regeringen att kontinuerligt arbeta för en god informations- och cybersäkerhet i hela samhället.
Det nationella cybersäkerhetscentret ska bidra till en stärkt säkerhet i samhället i breda termer, vilket inkluderar svensk konkurrenskraft och välstånd. Samverkan med privat sektor utgör en central del av uppdraget. Centret är nyligen inrättat och regeringen kommer att ha en tät dialog med de ansvariga myndigheterna gällande verksamheten och den fortsatta inriktningen av den.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) inhämtar kontinuerligt information gällande sårbarheter, hot och risker och sprider den till både privata och offentliga aktörer. Av MSB:s regleringsbrev för 2021 framgår att myndigheten ska redovisa hur spridningen av råd och stöd i syfte att förebygga it-incidenter kan effektiviseras.
Skyddet av företagshemligheter är väsentligt för företagens konkurrenskraft. På regeringens initiativ har lagen om företagshemligheter ändrats så att fler angrepp på företagshemligheter har gjorts otillåtna och straffskalan för grovt företagsspioneri skärpts. Vidare har Justitiedepartementet tagit fram förslag på stärkt straffrättsligt skydd för företagshemligheter av teknisk natur (Ds 2020:26). Två nya straffbestämmelser föreslås – en om olovligt utnyttjande av företagshemlighet och en om olovligt röjande av företagshemlighet. Förslagen syftar till att förbättra förutsättningarna för företagande och teknisk utveckling, men även till att bättre kunna möta det hot som industrispionage utgör mot svensk industri och det svenska samhället. Förslagen har nyligen varit ute på remiss och bereds nu vidare inom Regeringskansliet.
Företagen har ett eget ansvar för sin motståndskraft mot cyberhot. Särskilda krav ställs på leverantörer av samhällsviktiga och digitala tjänster, enligt lag (2018:1174) om informationssäkerhet för samhällsviktiga och digitala tjänster, och utövare av säkerhetskänslig verksamhet, enligt säkerhetsskyddslagen (2018:585). Eftersom små och medelstora företag ofta har begränsade förutsättningar att stärka sin motståndskraft mot cyberhot gav regeringen 2018 MSB i uppdrag att bidra till att öka sådana företags och allmänhetens kunskaper om informationssäkerhet. Tillsammans med ett stort antal aktörer utformade MSB en informationskampanj, med vilken man nått ut brett.
Jag och regeringen har för avsikt att fortsätta att bedriva ett uthålligt och systematiskt arbete med informations- och cybersäkerhet, för att stärka hela samhällets motståndskraft mot intrång och attacker och som ett led i att främja Sveriges säkerhet, konkurrenskraft och välstånd.
Stockholm den 21 april 2021
Mikael Damberg
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.