Stärkt äganderätt
Skriftlig fråga 2018/19:594 av Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2019-04-26
- Överlämnad
- 2019-04-29
- Anmäld
- 2019-04-30
- Svarsdatum
- 2019-05-08
- Besvarad
- 2019-05-08
- Sista svarsdatum
- 2019-05-08
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Jennie Nilsson (S)
I Skåne revideras just nu den regionala strategin för formellt skydd av skog.
I strategin kan man läsa följande under ”Markägaren i centrum”:
”Det är viktigt att de personer som representerar beslutsmyndigheten sätter sig in i markägarens situation och har förståelse för denna. [...] Den inledande kontakten med markägaren bör vara ett tidigt personligt sammanträffande för ett samtal om hur värdefull natur på fastigheten ska kunna bevaras och skötas.”
I utkastet till strategi presenterar Skåne ett omfattande område som utgörs av värdekärnor och värdetrakter. I dag är det osäkert hur dessa utpekanden kommer att påverka markägare eftersom ingen vet exakt vilka värdekärnor som ska skyddas. Att det inte är tydligt vad det innebär att ha en värdekärna inritad på sin mark innebär att inte veta vad som händer i framtiden. Kommer man att kunna avverka eller inte? Detta skapar inte bara finansiell osäkerhet, utan det skapar också stor stress för den enskilde.
Många markägare ställer sig frågan om det är i enlighet med den nya förvaltningslagen att inte ha samråd med markägare innan deras mark ritas in på kartor över värdekärnor och värdetrakter. Den andra frågan är: Vad är det juridiska värdet av värdekärnor och värdetrakter?
Riksrevisionen rekommenderar i sin granskningsrapport Förbättringsmöjligheter i skyddet av värdefull skog regeringen att tydliggöra ansvarsfördelningen mellan staten och markägare. Det står vidare följande: ”Skogsstyrelsen bör även tydligare kommunicera vilken ansvarsfördelning som gäller mellan skogsägare och staten för att nå de uppsatta målen. Staten har hittills främst fokuserat på att nå arealmål på nationell nivå. Vår bedömning är att arbetet i högre grad än tidigare också bör fokusera på områdenas kvalitet och funktion.”
Jag vill därför ställa följande fråga till statsrådet Jennie Nilsson:
Vad gör statsrådet och regeringen för att stärka äganderätten och för att skapa en god dialog mellan ägare och staten?
Svar på skriftlig fråga 2018/19:594 besvarad av Statsrådet Jennie Nilsson (S)
Svar på fråga 2018/19:594 av Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M) Stärkt äganderätt
Ann-Charlotte Hammar Johnsson har frågat mig vad jag och regeringen gör för att stärka äganderätten och för att skapa en god dialog mellan ägare och staten.
Regeringen arbetar med att konkretisera Januariavtalets skrivningar att värna och stärka den privata äganderätten till skogen. Rättssäkerheten för markägare och företag ska stärkas och det ska säkerställas att markägare får ekonomisk kompensation för inskränkningar i ägande- och brukanderätten i den utsträckning de har rätt till. Anslagen för ersättningar för skyddad mark ska vara tillräckliga för detta. Regeringen avser därför att tillsätta utredningar om stärkt äganderätt, nya flexibla skydds- och ersättningsformer vid skydd av mark samt hur internationella åtaganden om biologisk mångfald ska kunna förenas med en växande cirkulär bioekonomi.
Regeringen arbetar även med att konkretisera Januariavtalets skrivningar om att förstärka insatser för den biologiska mångfalden. För att skydda värdefull natur och värna rödlistade och akut utrotningshotade arter ska naturvården stärkas på ett sätt som bygger på legitimitet hos de människor och verksamheter som berörs, bl. a. ska ett åtgärdspaket för att stärka förutsättningarna för pollinatörer tas fram.
Regeringen instämmer i Riksrevisionens övergripande iakttagelse att statens samlade insatser för skydd av värdefull skog kan förbättras och bli mer kostnadseffektiva. Formellt skydd och frivilliga avsättningar av värdefulla skogsområden är viktiga instrument för att nå de miljökvalitetsmål och det friluftslivsmål som riksdagen har beslutat, tillsammans med funktionell miljöhänsyn och naturvårdande skötsel. Kvalitet och funktion är viktiga utgångspunkter för strategin för formellt skydd av skog som vägleder arbetet sedan 2017. I översynen av de regionala strategierna, som nu pågår i Skåne, ingår bland annat att aktualisera urval och avgränsning av värdetrakter samt tydliggöra inriktning och prioriteringar mot bakgrund av den reviderade nationella strategin.
När det gäller inrättande av naturreservat vill jag understryka att det är en grundläggande princip att överenskommelser med markägare sker på frivillig väg. Samtidigt har staten ett ansvar för att arbetet med att skydda värdefull natur är kostnadseffektivt. Myndigheter har därför även möjlighet att fatta beslut innan förhandlingen är avslutad. Då har markägare möjlighet att väcka talan om ersättning hos mark- och miljödomstolen, vilket borgar för en rättssäker process.
Markägare har rätt till ersättning när en myndighet beslutar om naturreservatsföreskrifter eller bildar ett biotopskyddsområde om myndighetens beslut innebär att pågående markanvändning avsevärt försvåras. Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen har utvärderat hur markägare upplevde genomförandet av formellt skydd på deras fastigheter mellan 2014–2016. Majoriteten av markägarna uppgav att de var nöjda med myndigheternas information, agerande samt med den ekonomiska ersättningen vid inrättandet av formellt skydd.
Stockholm den 8 maj 2019
Jennie Nilsson
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.