Stängning av Irans ambassad
Skriftlig fråga 2025/26:387 av Markus Wiechel (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2026-01-13
- Överlämnad
- 2026-01-14
- Anmäld
- 2026-01-15
- Svarsdatum
- 2026-01-21
- Besvarad
- 2026-01-21
- Sista svarsdatum
- 2026-01-21
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)
De senaste dagarnas händelser i Iran, där säkerhetsstyrkor, strax efter att man stängt ned invånarnas möjlighet att använda internet och telefoner, har öppnat eld mot demonstranter och orsakat massdöd, understryker behovet av omedelbara och kraftfulla åtgärder från omvärlden.
En sådan åtgärd är exempelvis att stänga Irans ambassad i Stockholm. Denna åtgärd skulle inte bara vara en symbolisk gest utan en konkret manifestation av Sveriges åtagande att stå på de förtrycktas sida snarare än att legitimera en blodig diktatur.
Först och främst måste vi betrakta de pågående massakrerna i Iran som en humanitär katastrof av enorma proportioner. Sedan början av januari 2026 har protester mot regimen eskalerat till en nationell revolution, och regimen har svarat med hänsynslös brutalitet. Rapporter från pålitliga källor visar att säkerhetsstyrkor har använt skarpa skott mot civila demonstranter, vilket resulterat i tusentals döda.
Dessa handlingar utgör inte bara brott mot mänskligheten utan är en systematisk massaker som påminner om de värsta diktaturernas metoder. I Sverige kan vi inte fortsätta att ge legitimitet åt en sådan regim genom att låta dess ambassad verka fritt på svensk mark. Att stänga ambassaden skulle vara ett tydligt fördömande av dessa övergrepp och ett stöd till det iranska folket, som kämpar för frihet.
Utöver de etiska skälen finns det säkerhetsmässiga aspekter som talar för en stängning. Irans ambassader världen över har historiskt använts som baser för spionage, rekrytering av agenter och stöd till regimens proxygrupper. I ljuset av de aktuella protesterna, där regimen desperat försöker kväsa oppositionen, ökar risken för att ambassaden i Sverige utnyttjas för att övervaka iranska exilgrupper eller sprida desinformation. Sverige har redan sett exempel på utländska ambassader som involverats i olagliga aktiviteter. Genom att stänga ambassaden skulle Sverige skydda sin egen suveränitet och säkerhet, samtidigt som det sänder en signal till andra länder att följa efter. (Australien och Israel ifrågasätter redan regimens legitimitet.)
Dessutom skulle en stängning av ambassaden fungera som en diplomatisk påtryckning som kan bidra till förändring. Historiskt har isolering av diktaturer visat sig vara effektivt för att främja interna reformer. Irans regim är redan försvagad ekonomiskt och politiskt. I kombination med att dess närstående grupper också har brutits ned skulle en global bojkott förstärka trycket.
Sverige, som medlem i EU och FN, har en plattform för att leda denna insats. Som en iransk aktivist uttryckte det: ”Tystnaden inför massakern av iranier är inte neutralitet, den stinker av medbrottslighet.” Genom att stänga ambassaden skulle Sverige i stället positionera sig som en allierad till det iranska folket, som ropar efter frihet och demokrati.
Låt oss stå med det iranska folket – inte med deras förtryckare.
Mot bakgrund av detta önskas utrikesminister Maria Malmer Stenergard svara på följande fråga:
Kan ministern tänka sig att överväga en stängning av Irans ambassad eller verka för annat tryck gentemot iranska diplomater, och i sådana fall hur?
Svar på skriftlig fråga 2025/26:387 besvarad av Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)
Svar på fråga 2025/26:387 Stängning av Irans ambassad
till Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)
Svar på frågorna 2025/26:382 Närvaron av utländska miliser i Iran, 2025/26:383 Internet till Iran, 2025/26:384 Frysta iranska tillgångar, 2025/26:387 Stängning av Irans ambassad och 2025/26:388 Skarpare sanktioner mot Irans regim av Marcus Wiechel (SD) samt fråga 2025/26:386 Utvecklingen i Iran av Björn Söder (SD)
Marcus Wiechel har frågat mig vilka åtgärder som kan förväntas av mig och regeringen i det fall den iranska regimen använder sig av utländska miliser för att slå mot sin egen befolkning och om sanktioner kan komma att bli aktuellt; om vi avser att verka internationellt för att stärka iraniernas tillgång till oberoende internet, exempelvis genom stöd till tekniska lösningar som Starlink eller andra alternativa satellitbaserade kommunikationssystem; vilka åtgärder som jag avser vidta för att fler tillgångar kopplade till personer nära den iranska regimen ska frysas eller om möjligt användas för att bistå kampen för demokrati och mänskliga fri- och rättigheter i Iran; om jag kan tänka mig att överväga en stängning av Irans ambassad eller verka för annat tryck gentemot iranska diplomater, och i sådana fall hur; samt om jag avser gå vidare med att verka för kraftigt utvidgade sanktioner mot personer kopplade till den iranska regimen och dess system inom EU. Därtill har Björn Söder frågat mig vilka åtgärder, såväl diplomatiska som politiska, som jag och regeringen vidtar för att stödja det iranska folket i dess frihetskamp för ett demokratiskt Iran.
Det är en fruktansvärd utveckling vi nu ser i Iran. Myndigheterna har slagit ned på de landsomfattande protesterna med dödligt våld. Tusentals personer har dödats och ännu fler har frihetsberövats i samband med protesterna.
Samtidigt är den fullständiga vidden av situationen svår att tyda, eftersom iranska myndigheter har stängt ner internet och begränsat telekommunikationerna.
Regeringen har tydligt fördömt det dödliga våldet och understrukit att Irans regering har en skyldighet att respektera yttrande- och mötesfriheten. Utrikesdepartementet har kallat upp den iranska ambassadören för att kraftigt markera detta. Vi har också uppmanat Iran att omedelbart återställa tillgången till internet.
Möjligheten att på detta sätt framföra tydliga och skarpa budskap direkt till Iran är en av anledningarna till att Sverige har diplomatiska relationer med Iran, liksom med ett antal andra länder där styrelseskicket och politiken inte överensstämmer med svenska värderingar. De diplomatiska relationerna är en förutsättning för att agera i för Sverige viktiga frågor.
Det är viktigt att trycket på Iran från det internationella samfundet nu ökar. Därför driver regeringen på inom EU för nya sanktioner mot de ansvariga för Irans hårda repression mot fredliga demonstranter. Vi driver även på för att lista Islamiska revolutionsgardet (IRGC) under EU:s sanktionsregim mot terrorism. Samtidigt ser vi, tillsammans med våra likasinnade, kontinuerligt över våra verktyg för att på bästa sätt stödja det iranska folkets rättmätiga krav på respekt för de mänskliga rättigheterna.
Stockholm den 21 januari 2026
Maria Malmer Stenergard
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

