Stängning av Demokratiska samhällspartiet i Turkiet
Skriftlig fråga 2009/10:342 av Kakabaveh, Amineh (v)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2009-12-14
- Inlämnad
- 2009-12-14
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Besvarad
- 2009-12-30
- Svar anmält
- 2010-01-18
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 14 december
Fråga
2009/10:342 Stängning av Demokratiska samhällspartiet i Turkiet
av Amineh Kakabaveh (v)
till utrikesminister Carl Bildt (m)
Sedan genomförandet av kommunalvalet den 29 mars har anhängare och medlemmar i DTP, Demokratiska samhällspartiet, varit föremål för de turkiska myndigheternas förtryck och repression. Trots maktdemonstrationer och en psykologisk krigföring blev valet en framgång för DTP. Men i stället för att acceptera valutgången arresterade myndigheterna bara två veckor efter valet ett 300-tal ledande medlemmar i DTP under krystade juridiska motiveringar eller med stöd i en uppenbart ihålig lagstiftning som kan förvandla varje oppositionell yttring från kurdisk sida som ”terrorism” eller "samröre med PKK". Den turkiska författningsdomstolen beslutade i fredags med enhällig röst att stänga ned DTP. Domstolen har beslutat att förbjuda 37 medlemmar i DTP att bedriva politisk verksamhet under fem år. Bland de utestängda finns DTP:s språkrör Ahmet Turk och parlamentarikern Aysel Tugluk, vilka även avsätts från sina parlamentarikerposter och därmed förlorar den politiska immuniteten.
Den turkiska staten diskriminerar fortfarande människor, bland annat utifrån etniska utgångspunkter och berövar dem deras demokratiska rättigheter. Vänsterpartiet anser att Turkiet ska ha möjlighet att bli medlem i EU den dag då man tydligt respekterar de mänskliga rättigheterna för alla sina invånare, men det uppträdande som den turkiska staten nu uppvisar är ovärdigt en stat som är kandidatland till EU.
Vad avser utrikesministern att göra för Sveriges del, som enskild stat och som ordförandeland i EU, för att få stopp på den turkiska statens brott mot oppositionella partier och förföljelserna av politiker som stöder kurdernas krav på att kurdernas demokratiska och kulturella rättigheter ska förverkligas i praktiken?
Svar på skriftlig fråga 2009/10:342 besvarad av Utrikesminister Carl Bildt
Svar på frågorna
2009/10:338 Förbudet mot DTP i Turkiet
2009/10:342 Stängning av Demokratiska samhällspartiet i Turkiet
2009/10:350 Demokratiskt bakslag i Turkiet
2009/10:355 Turkiets förbud mot landets främsta kurdiska parti, DTP
2009/10:356 Demokratiskt bakslag i Turkiet
Utrikesminister Carl Bildt
Hans Linde, Amineh Kakabaveh, Yilmaz Kerimo, Bodil Ceballos och Anne Ludvigsson har var för sig frågat mig vad jag avser att göra för att bland annat få stopp på den turkiska statens brott mot kurderna, att mänskliga rättigheter respekteras i landet och att Turkiet förmås upphäva förbudet av Demokratiska samhällspartiet (DTP). Jag väljer att besvara frågorna i ett sammanhang.
Det svenska ordförandeskapet uttalade sin oro när det blev känt att DTP förbjudits av den turkiska författningsdomstolen och att ett flertal av dess företrädare belagts med förbud att verka politiskt i fem års tid. Domslutet, som var enhälligt, har ännu inte offentliggjorts i sin helhet.
Jag noterar också med oro att ett antal politiker nyligen arresterats i sydöstra Turkiet, inklusive ett antal folkvalda borgmästare från det nybildade BDP-partiet. Jag utgår från att den rättsliga processen sker i överensstämmelse med grundläggande internationella rättsprinciper och med de krav som ställs på ett land som förhandlar om anslutning till EU.
Förbudet mot DTP visar dock på behovet av att landets författning och lagstiftning, inklusive den om politiska partier, anpassas till Venedigkommissionens rekommendationer liksom till relevanta delar i Europakonventionen om mänskliga rättigheter, vilket vi återigen erinrade om i det EU-ordförandeskapsuttalande som gjordes. Detta krav på en konstitutionell reform har det svenska ordförandeskapet, liksom EU i stort, regelbundet tagit upp i dialogen med den turkiska regeringen och kommer fortsatt att ställa på Turkiet inom ramen för EU-förhandlingarna. Full respekt för de mänskliga rättigheterna förblir ett grundläggande villkor för EU-medlemskap.
Sverige och EU har uttryckt sin uppskattning för det politiska initiativ som den turkiska regeringen lanserade tidigare i år med en tydlig ambition att genomföra ytterligare demokratiska reformer för att stärka alla medborgares grundläggande rättigheter, däribland kurdernas. I det sammanhanget riskerar den senaste tidens utveckling, liksom nya attacker av PKK, att försvaga initiativet. Det är därför viktigt att notera att premiärminister Erdoğan har uttalat regeringens beslutsamhet att trots detta fortsätta med reformerna, samt att han offentligt understrukit behovet att reformera lagstiftning rörande förbud av politiska partier inom ramen för det demokratiska initiativet.
Jag hoppas att samtliga politiska aktörer nu agerar till förmån för en konstruktiv dialog kring de konkreta reformer som behöver genomföras för Turkiets fortsatta demokratiska utveckling, inklusive lagstiftningen rörande politiska partier. Kurdiska politiker har en viktig roll att spela i denna reformprocess. Det är samtidigt viktigt att berörda politiker tydligt tar avstånd från PKK, som såväl EU som Turkiet betecknar som en terroristorganisation.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.