ställföreträdarfrågan

Skriftlig fråga 2000/01:646 av Husmark Pehrsson, Cristina (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2001-02-08
Anmäld
2001-02-13
Besvarad
2001-02-13

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 8 februari

Fråga 2000/01:646

av Cristina Husmark Pehrsson (m) till socialminister Lars Engqvist om ställföreträdarfrågan

Om jag är så sjuk att jag inte är kommunicerbar, och därmed inte kan tala om hur jag vill ha det, så innebär det i praktiken att personalen inom hälso- och sjukvården tar besluten själva. Beslut som man gissar sig till ska vara bra för patienten, göra det bästa av situationen eller det som går snabbast.

Detta är emellertid ett arbetssätt som strider mot svensk grundlag och ytterst handlar om tvång och frihetsberövande. Det gör att "ställföreträdarfrågan" snarast måste lösas. Det handlar inte om att försvåra för personalen, utan om en planering och ett omhändertagande som ska garantera min rätt till integritet och personalens rättssäkerhet. Flera länder i Europa har redan löst denna fråga och nu måste det också ske i Sverige.

Socialstyrelsen och Demensförbundet är några av alla dem som reagerat och sedan länge insett behovet av en lagstiftning.

Min fråga till socialministern är:

Vilka åtgärder ämnar socialministern vidta för att ställföreträdarfrågan ska lösas också i Sverige?

Svar på skriftlig fråga 2000/01:646 besvarad av socialminister Lars Engqvist

den 13 februari

Svar på fråga 2000/01:646 om ställföreträdarfrågan

Socialminister Lars Engqvist

Cristina Husmark Pehrsson har frågat mig vilka åtgärder jag ämnar vidta för att ställföreträdarfrågan ska lösas i Sverige. Jag har nyligen besvarat två frågor med samma innebörd och upprepar därför i stora delar mina tidigare framförda svar.

Situationen inom vården och omsorgen för vuxna med nedsatt beslutsförmåga, dvs. personer med demenssjukdomar, vissa former av utvecklingsstörning och andra sjukdomar, har uppmärksammats i utredningar och av Socialstyrelsen under de senaste åren.

Under 1980- och 1990- talen har den enskildes ställning stärkts i flera lagar inom vård- och omsorgsområdet, bl.a. socialtjänstlagen, hälso- och sjukvårdslagen och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Den enskilde har t.ex. rätt till information och beslut kan inte fattas mot den enskildes vilja och när det gäller myndighetsutövning ska förvaltningslagen och aktuell speciallagstiftning tillämpas. Detta förutsätter dock att den enskilde kan tillvarata sina rättigheter.

Regeringen avser att under våren tillsätta en utredning som får i uppdrag att se över hur man kan stärka skyddet för personer som saknar eller har nedsatt beslutsförmåga, t.ex. personer med demenssjukdomar.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.