Spridningen av coronaviruset i Syrien
Skriftlig fråga 2019/20:1224 av Håkan Svenneling (V)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2020-04-21
- Överlämnad
- 2020-04-22
- Anmäld
- 2020-04-23
- Svarsdatum
- 2020-04-29
- Besvarad
- 2020-04-29
- Sista svarsdatum
- 2020-04-29
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Utrikesminister Ann Linde (S)
Mörkertalet för antalet coronafall i Syrien misstänks vara mycket stort. Trots att covid‑19 konstaterats i alla omkringliggande länder har man svårt att få fram tillförlitliga siffror vad gäller Syrien.
Kriget i Syrien har skördat många liv och drivit 6,7 miljoner människor på flykt enligt FN:s flyktingorgan UNHCR. De flesta flyktingar är kvar i Syrien eller befinner sig i grannländer. Behovet av humanitär hjälp till Syrien var omfattande redan innan det konstaterats att coronaviruset spridits världen över.
Efter över ett decennium av krig befinner sig Syriens sjukvård i spillror. Internflyktingar lever under mycket svåra förhållanden. I de överfulla flyktinglägren i Idlibprovinsen saknas både rent vatten och mediciner. Enligt uppgifter till SVT saknas testkit för coronaviruset. Uppmaningar om att vara noggrann med hygienen och tvätta händerna ofta för att undvika smitta blir meningslösa när basala förutsättningar för hygien och sanitet brister. Att Turkiets militära aktioner fortfarande pågår i norra Syrien gör läget extra svårt.
Syrien är en geopolitisk arena där de inblandande stormakterna tar varje tillfälle för att öka sitt inflytande i regionen, oavsett om det handlar om militär närvaro eller om ”mjukare” strategier. I SVT:s Aktuellt den 13 april rapporterades till exempel om hur allt fler syriska skolbarn får undervisning i ryska. Risken är överhängande att inblandande länder tar tillfället i akt att utnyttja coronapandemin för egna intressen.
Sverige har bidragit med humanitärt bistånd under hela konflikten. På mycket kort tid har dock läget förändrats till det sämre. Spridningen av coronaviruset och covid‑19 i Syrien och i flyktinglägren riskerar att få ödesdigra konsekvenser.
Med anledning av detta vill jag fråga utrikesminister Ann Linde:
Avser ministern och regeringen att ta några initiativ för att det internationella samfundet ska agera mot spridningen av coronaviruset i Syrien?
Svar på skriftlig fråga 2019/20:1224 besvarad av Statsrådet Peter Eriksson (MP)
Utrikesdepartementet
Statsrådet Eriksson
Till riksdagen
Svar på fråga 2019/20:1224 av Håkan Svenneling (V)
Spridning av coronaviruset i Syrien
Håkan Svenneling har frågat Ann Linde om regeringen avser att ta några initiativ för att det internationella samfundet ska agera mot spridningen av coronaviruset i Syrien. Arbetet i regeringen är fördelat så att jag kommer att svara.
Jag delar frågeställarens stora oro över den syriska befolkningens utsatthet för Covid-19. Hälsosystemet i Syrien är kraftigt försvagat och huvudsakligen koncentrerat till storstadsregioner i regimkontrollerade områden. Tillgången till personal, lokaler och utrustning är begränsad, särskilt i de nordöstra och nordvästra delarna av landet. Många hälsoinrättningar är helt eller delvis förstörda, inte minst på grund av riktade attacker mot sjukhus under konfliktens gång från framförallt den syriska regimen och dess allierade. Uppskattningsvis bedöms 70 % av landets hälso- och sjukvårdspersonal ha lämnat landet sedan konflikten inleddes.
Befolkningens utsatthet är stor. 11 miljoner människor i Syrien var beroende av humanitärt stöd redan innan Covid-19. Hundratusentals människor lever i någon form av läger där tillgången till vatten, hygienartiklar och sjukvård är kraftigt kringskuren. Möjligheterna till isolering av sjukdomsfall och tillgången till intensivvård är mycket små generellt och än mindre ibland internflyktingbefolkningen. Den syriska regimen begränsar och försvårar också tillträdet för humanitär personal till områden som inte kontrolleras från Damaskus.
Det finns även stora betänkligheter kring trovärdigheten i den syriska hälsostatistiken, som med stor sannolikhet innehåller både en underrapportering av antal fall och ett stort mörkertal. Det är mycket oroväckande att nordöstra Syrien nu fått sitt första bekräftade dödsfall.
Det internationella samfundet har skyndsamt försökt att omfördelat resurser för att stärka den lokala hälsosektorn samt sett över existerande stödprogram för att bättre svara mot Corona-relaterade behov. Sverige har varit pådrivande i denna diskussion och vi ser nu att både FN-systemet, internationella organisationer och bilaterala givare till viss del omstrukturerar sin verksamhet i syfte att stärka beredskapen.
Det gäller även det omfattande stöd som EU ger till Syrienkrisen. EU omallokerar exempelvis resurser i ett pågående hälsoprojekt i nordöstra Syrien för att mer direkt hantera möjliga konsekvenser av pandemin. I ett annat fall har man påskyndat kontrakteringen av projekt för att stödja laboratorieverksamhet i nordvästra delarna av landet. Viktiga tillägg görs också för att stödja civilsamhällskonsortiet Syria Resilience Consortium i deras arbete med att hantera de ekonomiska och sociala konsekvenserna av pandemin. Dessa ansträngningar är naturligtvis väldigt välkomna.
Spridningen av Covid-19 påverkar också det svenska stödet till Syrien. Vissa partnerorganisationer inom ramen för den regionala Syrienkrisstrategin (1,8 miljarder kronor, 2016-2020) har t.ex. riktade informationskampanjer för att motverka viruset spridning bland sårbara grupper. Andra program har kunnat anpassas till de nya behov som pandemin skapat. Ett exempel är Världsbankens facilitet för mjuka lån, GCFF (Global Concessional Financing Facility) som har omallokerat en tredjedel av budgeten för att täcka kostnader relaterade till Covid-responsen. Ett annat exempel är vår partnerorganisation ACTED som anpassat sitt arbete inom vatten och sanitet mot ökade hygienkrav, tillgång till rent vatten, vattenstationer i lokalsamhället, vattensystem/lagring osv. Det ska samtidigt noteras att en central målsättning i strategin alltid har varit att förbättra befolkningens tillgång till grundläggande samhällstjänster såsom sjukvård, vatten och sanitet. Ett antal av de organisationer som vi arbetar med var alltså redan engagerade inom bl.a. hälsosektorn.
Vid sidan om Syrienkrisstrategin, bidrar Sverige också via vår årliga humanitära allokering för Syrienkrisen. Allokeringen uppgår i år till 379 miljoner kronor. Den 2 april beslutade Sida om ytterligare 3.9 miljoner kronor till särskilda insatser för att förhindra spridningen av coronaviruset i syriska flyktingläger.
Genom sitt stöd till de globala humanitära Corona-appellerna finansierar Sverige även några av de viktigaste humanitära organisationerna som verkar i Syrien: Unicef (40 miljoner kronor), UNHCR (30 miljoner kronor) och ICRC (30 miljoner kronor). Detta är utöver det icke-öronmärkta kärnstöd som organisationerna får, och som i flera fall har gett möjlighet att snabbt ställa om aktiviteter i respons till corona-utbrottet.
Sveriges humanitära samarbetspartners lägger i dagsläget fokus på att förhindra att smittan sprids, samt förbereda hälsosektorn. Detta har bl a inneburit att hygienrelaterade föreskrifter införts i tätbefolkade områden, och att undervisning och liknande aktiviteter tillfälligt suspenderats. Sjukhusutrustning, inklusive respiratorer, har beställts.
Stockholm den 29 april 2020
Peter Eriksson
Intressenter
Frågeställare
Ställd till
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.