spridning av kärnvapen
Skriftlig fråga 2004/05:1720 av Nordlund, Harald (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2005-05-26
- Inlämnad
- 2005-05-26
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Besvarad
- 2005-06-03
- Svar anmält
- 2005-06-07
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2004/05:1720
av Harald Nordlund (fp) till utrikesminister Laila Freivalds om spridning av kärnvapenTrots ett icke-spridningsavtal om kärnvapen är riskerna för fortsatt spridning mycket stora. Oroande är de tecken som finns på att länder som Iran och Nordkorea har eller är i färd med att skaffa sig kärnvapen.
Oroande är emellertid också att kärnvapennedrustningen gått i stå. I USA pågår till exempel forskning om nya kärnvapenstridsspetsar. Denna forskning måste anses strida mot icke-spridningsavtalet.
Den utveckling som innebär att fler länder skaffar sig kärnvapen och att länder som förfogar över dessa vapen planerar upprustning och även spridning av vapnen till fler länder måste kraftigt motarbetas. Tydlig kritik måste riktas mot USA.
Min fråga:
Är utrikesministern beredd att vidta åtgärder för att tydligare än hittills rikta kritik mot USA för dess ovilja att efterleva icke-spridningsavtalet för kärnvapen?
Svar på skriftlig fråga 2004/05:1720 besvarad av Laila Freivalds
Svar på fråga 2004/05:1720 om spridning av kärnvapen
Utrikesminister Laila Freivalds
Harald Nordlund har frågat om jag är beredd att vidta åtgärder för att tydligare än hittills rikta kritik mot USA för dess ovilja att efterleva icke-spridningsfördraget för kärnvapen (NPT).
Jag delar Harald Nordlunds oro för att kärnvapennedrustningen under senare år gått i stå och hans bedömning att USA bär ett tungt ansvar för att så är fallet. Skälen är flera:
Vid NPT:s översynskonferens år 2000 förband sig kärnvapenstaterna, inklusive USA, att nedrusta enligt en konkret handlingsplan, de så kallade 13 stegen. De gjorde ett otvetydigt åtagande att helt eliminera respektive kärnvapenarsenal, om än utan tidsplan. Under senare år och nu senast vid den översynskonferens som avslutades den 27 maj, har USA gjort klart att man inte längre anser sig vara bunden av nedrustningsåtaganden gjorda under tidigare översynskonferenser, inklusive de 13 stegen. Detta bidrog till att översynskonferensen inte lyckades nå enighet i substansfrågorna om kärnvapennedrustning och icke-spridning.
USA var först av alla länder med att skriva på provstoppsavtalet, CTBT. President Bush har emellertid gjort klart att USA inte kommer att ratificera avtalet och i den amerikanska senaten saknas för närvarande en nödvändig majoritet. Därmed kan avtalet inte träda i kraft, åtminstone inte under nuvarande amerikanska administration. Det är allvarligt.
Harald Nordlund nämner amerikansk forskning om nya kärnvapenstridsspetsar. Även om inget slutgiltigt beslut fattats i frågan är det oroande att den amerikanska administrationen äskat anslag för att studera frågan om nya stridsspetsar. Likaledes oroande är den debatt som förs om markpenetrerande kärnvapen. Den sammantagna bilden tyder på att USA nu ger kärnvapen en ökad roll i sin säkerhetspolitiska doktrin än vad som var fallet för bara några år sedan. Detsamma gäller för övrigt även Ryssland.
Harald Nordlund konstaterar att riskerna för fortsatt spridning av kärnvapen är mycket stora och att det finns oroande tecken på att Iran och Nordkorea har eller är i färd med att skaffa kärnvapen. Även i denna fråga är jag enig med Harald Nordlund. Mot denna bakgrund är det högst beklagligt att NPT:s översynskonferens i maj inte gjorde några konkreta framsteg på icke-spridningsområdet. NPT bygger på tre pelare: nedrustning, icke-spridning och fredlig användning av kärnenergi. Detta innebär att när, som vid översynskonferensen i maj, USA med flera kärnvapenstater försöker backa från sina åtaganden på nedrustningsområdet, försvåras arbetet också när det gäller att förhindra spridning av kärnvapen.
Någon tvekan om var Sverige står i dessa frågor finns inte. Sverige är och kommer fortsatt att vara mycket tydligt i sin kritik av den amerikanska politiken. Vi kommer även framöver att använda oss av de många tillfällen som finns för att framföra sådan kritik: i FN:s generalförsamling, vid nedrustningskonferensen i Genève, vid kommande NPT-konferenser, bilateralt i direkta kontakter med USA och naturligtvis i den offentliga debatten.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.