Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

språkundervisningen i gymnasieskolan

Skriftlig fråga 2000/01:1297 av Fridén, Lennart (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2001-05-23
Anmäld
2001-06-06
Besvarad
2001-06-11

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 23 maj

Fråga 2000/01:1297

 av Lennart Fridén (m) till statsrådet Ingegerd Wärnersson om språkundervisningen i gymnasieskolan

Intresset för att studera främmande språk på gymnasieskolan är i markant avtagande. Bortsett från engelska, där situationen är bättre, kommer rapporter om att såväl valet av program med främmande språk samt resultatet av dessa studier är oroväckande.

För en tid sedan kunde man läsa hur detta oroar en av de statliga avnämarna, tolkskolan vid Försvarsmakten. Skolchefen säger: "Problemet är mångfacetterat. Dels har vi den nya gymnasieskolans betygsskala. Elever med MVG i alla ämnen är generellt sett inte lika skarpa som elever med 5,0 i snitt enligt det gamla systemet, dels uppfattar vi på skolan att utbildning i språkteori, satsanalys, allmän grammatik inte håller tillräcklig kvalitet längre. Även gymnasieskolans pedagogik har förändrats såtillvida att eleverna numera inte alltid är vana att studera intensivt." Av över 200 sökande per ansökningstillfälle antas 10 %. Av dessa kuggas 40 %.

Vilka åtgärder avser statsrådet vidta för att få upp utbildningsnivån i gymnasieskolan till en godtagbar nivå?

Svar på skriftlig fråga 2000/01:1297 besvarad av statsrådet Ingegerd Wärnersson

den 8 juni

Svar på fråga 2000/01:1297 om språkundervisningen i gymnasieskolan

Statsrådet Ingegerd Wärnersson

Lennart Fridén har frågat mig vilka åtgärder jag avser vidta för att få upp utbildningsnivån i gymnasieskolan till en godtagbar nivå. Bakgrunden till frågan är rapporter om att elevers intresse för språkstudier i gymnasieskolan minskar.

Låt mig först erinra om att målen för gymnasieskolan senast formulerades av regeringen i de nya programmål som gäller fr.o.m. hösten 2000. Där understryks bl.a. språkens möjligheter för kontakter och förberedelse för fortsatta studier och deltagande i ett alltmer internationaliserat arbetsliv. Genom ändringen har språkens betydelse förstärkts.

Uppgifter från Skolverket visar att intresset för språken i gymnasieskolan minskar. Främst är det tyska som minskar, medan franska och spanska ökar något. Eleverna fortsätter i mindre utsträckning med det främmande språk de börjat med i grundskolan. I stället väljer de ett nytt språk. Färre elever väljer att läsa ett tredje främmande språk. Jag tycker i likhet med frågeställaren att det är oroväckande att intresset för språkstudier tycks minska. Bilden är dock inte entydig. Svenska elever är t.ex. bättre än någonsin tidigare i engelska.

Språk och interkulturell kompetens har en nyckelroll för att underlätta yrkesliv och rörlighet. Att kunna utveckla sina språkkunskaper och få möjlighet att lära sig nya språk under hela livet blir allt viktigare. Det är därför en viktig uppgift för skolan att göra språkundervisningen intresseväckande så att elevernas lust till både breda och djupa språkstudier stimuleras.

Nya kursplaner i språk för grundskolan respektive gymnasieskolan trädde i kraft den 1 juli 2000. Förändringen innebär att ett kursutformat system i sju steg införs som möjliggör kontinuitet och progression mellan skolformerna. Kommunikativ språkfärdighet och interkulturell förståelse betonas, en utveckling som också sker internationellt. Dessutom har genom en ändring i skollagen en ny poängplan för nationella och specialutformade program införts som bl.a. ger elever på naturvetenskapsprogrammet och samhällsvetenskapsprogrammet ökade möjligheter att göra egna val. Antalet timmar för samtliga nationella och specialutformade program har utökats. Genom dessa ändringar har möjligheterna till fördjupade språkstudier ökat.

Skolverket stöder skolors arbete med att utveckla språkutbildningen. En omfattande informationsverksamhet har nyligen genomförts med anledning av de nya språkkursplanerna i grundskolan och gymnasieskolan. Ett åttiotal seminarier och konferenser har arrangerats där 7 500@8 000 språklärare och språkanordnare har deltagit. Dessutom genomför fyra universitet och högskolor en kompetensutveckling för språklärare.

Inom Europarådet bedrivs ett arbete angående en europeisk språkportfolio. Europeisk språkportfolio är ett personligt dokument som ger upplysningar om en persons språkkompetenser, oavsett från vilket land ägaren till portfolion kommer. Europeisk språkportfolio iakttar de kriterier som Europarådet fastlagt. Enligt min mening kan europeisk språkportfolio vara ett nytt sätt att stimulera och utveckla språkundervisningen. Jag kommer inom kort att ta initiativ så att Sverige kan få arbeta med europeisk språkportfolio.

Jag vill också nämna att vid den öppningskonferens av det Europeiska språkåret, som ägde rum i Lund i februari månad, belystes motivationens betydelse för språkinlärning. Jag har vidare erfarit att Nationalkommittén för det europeiska året för språk också kommer att medverka till att frågan om motivation för språkinlärning blir mångsidigt belyst.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.