Språkkrav på hälso- och sjukvårdspersonal
Skriftlig fråga 2016/17:1707 av Cecilia Widegren (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2017-06-30
- Överlämnad
- 2017-07-03
- Besvarad
- 2017-07-19
- Sista svarsdatum
- 2017-07-19
- Svarsdatum
- 2017-07-19
- Anmäld
- 2017-08-31
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S)
Hälso- och sjukvården, inklusive tandvården, är generellt sett reglerade yrken, som en del av kvalitetssäkringen inom vården. Samtidigt ställer detta krav på Socialstyrelsen att agera skyndsamt, eftersom det är denna myndighet som utfärdar legitimation inom dessa yrken. För att exempelvis en person som är utbildad läkare, sjuksköterska eller tandläkare med utländsk examen ska kunna utöva sitt yrke i Sverige krävs att personen erhållit en svensk legitimation.
De övergripande krav som Socialstyrelsen har för att de med utbildning genomförd utanför EU/EES ska få svensk legitimation handlar om att de ska ha kunskaper och färdigheter motsvarande de svenska kraven för legitimation, kunskaper i svenska författningar, exempelvis lagar och förordningar, samt kunskaper i svenska språket.
Nu kommer signaler om att språkkraven på exempelvis tandläkare och läkare ska skärpas ytterligare. Det finns då risk att exempelvis vårdenheter tvingas stänga. I exempelvis landstinget i Dalarna har man en 18-veckorsutbildning som genomförs i egen regi med anställda språklärare. Landstinget i form av arbetsgivare betalar också lön under tiden som den som söker legitimation genomför utbildningen. Det här gäller framför allt läkare och tandläkare.
Socialstyrelsens hårdare krav kommer att leda till att läkare och tandläkare hellre söker sig till länder, som exempelvis Tyskland, som inte kommer att införa Sveriges strängare språkliga krav.
Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga socialförsäkringsminister Annika Strandhäll:
Vilken analys gör ministern och regeringen av huruvida en hårdare skärpning än i andra länder av de språkliga kraven på läkare och tandläkare i Sverige kan komma att leda till risk för att vårdenheter tvingas att stänga, och vilka nya konkreta åtgärder avser ministern att vidta för att säkra kompetensförsörjningen av läkare och tandläkare i Sverige?
Svar på skriftlig fråga 2016/17:1707 besvarad av Socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S)
Dnr S2017/03932/FS | ||
Socialdepartementet |
Socialförsäkringsministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2016/17:1707 av Cecilia Widegren (M) Språkkrav på hälso- och sjukvården
Cecilia Widegren har frågat mig vilken analys jag och regeringen gör av huruvida en hårdare skärpning än i andra länder av de språkliga kraven på läkare och tandläkare i Sverige kan komma att leda till risk för att vårdenheter tvingas stänga, och vilka nya konkreta åtgärder jag avser att vidta för att säkra kompetensförsörjningen av läkare och tandläkare i Sverige.
I det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet tydliggjordes möjligheten för medlemsstaterna att ställa krav på kunskaper i svenska språket hos hälso- och sjukvårdspersonal som är utbildade inom EU/EES och som ansöker om legitimation i Sverige. Socialstyrelsen har gjort bedömningen att det är viktigt ur ett patientsäkerhetsperspektiv att det ställs krav på språkkunskaper i svenska, danska eller norska språket. Kravet på språkkunskaper framgår av Socialstyrelsens föreskrifter om erkännande av yrkeskvalifikationer inom hälso- och sjukvården, som trädde i kraft den 15 juli 2016.
Medarbetarna är vårdens viktigaste resurs och att ha en fungerande kompetensförsörjning är en förutsättning för en fungerande vård som ges efter behov. Jag går nedan igenom en del av de åtgärder som regeringen vidtagit för att förbättra kompetensförsörjningen i vården.
Regeringen har under mandatperioden kraftigt stärkt Socialstyrelsens resurser för validering av utländska hälso- och sjukvårdsutbildningar för att de som kommer till Sverige med värdefull kompetens från vården i andra länder snabbare ska kunna börja arbeta och bidra i den svenska vården. År 2016 tillfördes Socialstyrelsen 75 miljoner kronor för att effektivisera valideringsprocessen och för 2017 har Socialstyrelsen tillförts ytterligare 47 miljoner kronor. Regeringen avser även att avsätta 42 miljoner kronor årligen från 2018 för detta ändamål. Enligt nya uppgifter från Socialstyrelsen handlägger myndigheten just nu ärenden som inkom i januari 2017, vilket innebär att myndigheten klarar målet om två månader från att ansökan inkommer till att handläggningen påbörjas. Detta kan jämföras med december 2015, när det gick 16 månader från det att ansökan inkom till att handläggning påbörjades.
Regeringen avsätter även en miljard kronor årligen, den så kallade professionsmiljarden, för att stärka och stimulera landstingens arbete med kompetensförsörjningsfrågor. Vidare kommer regeringen föreslå att ytterligare två miljarder kronor tillförs från och med 2018 för att stärka arbetsvillkor och utvecklade arbetssätt. Därutöver har regeringen gett ett flertal uppdrag till statliga myndigheter relaterat till kompetensförsörjningsfrågor.
Regeringen har också två år i rad höjt de generella statsbidragen för landstingen, sammantaget med miljardbelopp årligen. Detta innebär ökade resurser för att exempelvis hantera kompetensförsörjningsfrågor. Regeringen satsar även på en utbyggnad av utbildningar inom bristyrken för att kunna möta arbetsmarknadens och vårdens behov, vilket bl.a. innefattar sjuksköterskor, specialistsjuksköterskor och barnmorskor.
Stockholm den 19 juli 2017
Annika Strandhäll
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.