Språkens ställning i gymnasiet

Skriftlig fråga 2005/06:1515 av Nordmark, Gunnar (fp)

den 2 maj

Fråga 2005/06:1515 av Gunnar Nordmark (fp) till statsrådet Ibrahim Baylan (s)

Språkens ställning i gymnasiet

Det brukar allmänt framhållas att i en alltmer globaliserad värld blir goda språkkunskaper alltmer viktigt, både för den enskilda individen och för att Sverige även fortsatt ska vara en framgångsrik företagarnation som konkurrerar med tjänster och produkter i världsklass. Samtidigt minskar intresset att studera språk både inom gymnasieskolan och vid våra universitet och högskolor.

I Skolverkets beslut den 27 april om vilka ämnen som ska ingå i den framtida gymnasieskolans olika program har språken i den samhällsvetenskaplig-språkliga inriktningen halverats jämfört med i dagens gymnasieskola. Detta är inte att stärka språkens ställning inom det svenska utbildningsväsendet. Samtidigt har det från språkansvariga vid gymnasieskolorna uttryckts oro över att den i och för sig motiverade förändringen från kursbetyg till ämnesbetyg skulle kunna få negativa konsekvenser för språkvalen på gymnasieskolan. Elever som väljer att studera kurser på djupet, exempelvis flera språksteg, kan sänka sitt slutbetyg eftersom det är det sista betyget som gäller. Detta kan leda till taktikval, då en elev kanske inte vågar riskera ett MVG från ett tidigare språksteg genom att välja ett senare och mer avancerat steg. I Lars Lustigs tillträdesutredning föreslogs att vissa betydelsefulla ämnen, som fördjupningskurser i språk och matematik, skulle ges större tyngd vid ansökan till högskolestudier. Detta skulle kunna vara ett sätt att stärka de moderna språkens ställning i morgondagens gymnasieskola.

Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga skolminister Ibrahim Baylan vilka åtgärder han avser att vidta för att stärka de moderna språkens ställning inom den svenska gymnasieskolan.