Språkanalysers betydelse i asylprocesser
Skriftlig fråga 2005/06:428 av Ekström, Anne-Marie (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2005-11-21
- Inlämnad
- 2005-11-21
- Besvarad
- 2005-11-30
- Svar anmält
- 2005-11-30
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 21 november
Fråga 2005/06:428 av Anne-Marie Ekström (fp) till statsrådet Barbro Holmberg (s)
Språkanalysers betydelse i asylprocesser
I min fråga (2004/05:1400) från april 2005 frågar jag migrationsministern hur språkanalyser används av Migrationsverket för att fastställa varifrån olika asylsökande som saknar identitetshandlingar kommer. I svaret säger migrationsministern att språkanalyser används selektivt och aldrig i sig kan ha en avgörande betydelse och bara är ett verktyg av flera. Frågan om språkanalyser har åter blivit aktuell genom den så kallade Asyltribunalen som ägt rum i Stockholm och migrationsministern uttalar återigen till TT att språkanalys endast ska vara ett komplement till utredningen.
Ändå kvarstår faktum att det förekommer fall där språkanalys är det enda kriteriet som ligger till grund för beslutet. Ett exempel är den tjetjenska familj som jag redogjorde för i min tidigare fråga. Där anser Migrationsverket att genom att en svårt traumatiserad pojke har några ryska ord i sitt ordförråd har familjen varit i Ryssland och därför kan återvända dit som internflyktingar.
Eftersom migrationsministerns uttalanden och intentioner inte verkar stämma överens med verkligheten vore det önskvärt med en redogörelse från Migrationsverket där det framgår i vilken omfattning som myndigheten använder sig av språkanalyser och hur de sedan används i beslutsfattandet.
Vilka åtgärder tänker migrationsministern vidta för att presentera en sådan redogörelse från Migrationsverket för riksdagen?
Svar på skriftlig fråga 2005/06:428 besvarad av Barbro Holmberg
den 30 november
Svar på fråga 2005/06:428 om språkanalysers betydelse i asylprocesser
Statsrådet Barbro Holmberg
Anne-Marie Ekström har frågat mig vilka åtgärder jag tänker vidta för att Migrationsverket ska presentera en redogörelse för riksdagen där det framgår i vilken omfattning verket använder sig av språkanalyser och hur de sedan används i beslutsfattandet.
En mycket stor andel av de asylsökande saknar identitetshandlingar. Att klarlägga den sökandes identitet är viktigt för att kunna ta ställning till individens skyddsbehov, men också för att kunna verkställa ett eventuellt avvisnings- eller utvisningsbeslut.
Som jag framhöll i mitt svar på Anne-Marie Ekströms fråga i april 2005 (2004/05:1400) utgör en språkanalys endast ett av flera verktyg som används för att utreda den sökandes identitet och var han eller hon kommer ifrån. En språkanalys kan vara befogad när verket har anledning att tro att den sökande inte uppger rätt ursprungsland.
Det är fortfarande min uppfattning, utifrån den information jag har fått från Migrationsverket, att språkanalyser används selektivt. Språkanalyser kan aldrig i sig ha en avgörande betydelse för bedömningen av en asylsökandes skyddsbehov men kan ingå som en del i det samlade bedömningsunderlaget. Vilken betydelse en språkanalys ska tillmätas är Migrationsverkets sak att avgöra från fall till fall.
Det är självklart viktigt att följa upp hur detta redskap används av Migrationsverket i asylutredningar. Jag kommer att fortsätta göra detta.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.