Språkanalyser i asylutredningar
Skriftlig fråga 2005/06:1240 av Ekström, Anne-Marie (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2006-03-20
- Inlämnad
- 2006-03-20
- Besvarad
- 2006-03-29
- Svar anmält
- 2006-03-29
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 20 mars
Fråga 2005/06:1240 av Anne-Marie Ekström (fp) till statsrådet Barbro Holmberg (s)
Språkanalyser i asylutredningar
Jag har vid ett par tillfällen ställt frågor till migrationsministern om användning av språkanalyser i asylutredningar. I svaret på min fråga 2005/06:428 säger migrationsministern att hon ska följa upp hur Migrationsverket använder språkanalyser. I svaret står det också: ”Språkanalyser kan aldrig i sig ha en avgörande betydelse för bedömningen av en asylsökandes skyddsbehov men kan ingå som en del i det samlade bedömningsunderlaget.”
Frågan om språkanalyser har återigen blivit aktuell genom ett reportage i Aktuellt den 16 mars 2006. Den familj som beskrivs i Aktuellt, och som jag också besökt, visar att Migrationsverket använt enbart resultatet från språkanalysen. Av Aktuellts reportage framgår att av de ca 4 000@5 000 analyser som görs varje år är var tionde analys felaktig enligt Migrationsverkets egen uppfattning. Detta innebär att 400@500 felaktiga beslut fattas varje år. Att ett så stort antal analyser är felaktiga innebär att rättssäkerheten åsidosätts.
Det mest ofattbara är att man inte behöver någon form av utbildning för att utföra analyser. Enligt Aktuellt hade en analytiker, som själv var asylsökande, dömts till sex månaders fängelse efter utpressning mot en asylsökande. Detta är fullständigt oacceptabelt. Visst kan språkanalyser i vissa fall vara nödvändiga men då måste dessa också utföras rättssäkert.
Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta så att inte rättssäkerheten åsidosätts om man behöver göra en språkanalys?
Svar på skriftlig fråga 2005/06:1240 besvarad av Barbro Holmberg
den 29 mars
Svar på fråga 2005/06:1240 om språkanalyser i asylutredningar
Statsrådet Barbro Holmberg
Anne-Marie Ekström har frågat mig vilka åtgärder jag tänker vidta så att inte rättssäkerheten åsidosätts om man behöver göra en språkanalys.
En språkanalys utgör ett av flera verktyg som kan användas för att utreda den asylsökandes identitet och var han eller hon kommer ifrån. Migrationsverket använder sig av språkanalysen som ett komplement när övrig information inte bedöms vara tillräcklig. Det kan till exempel handla om fall då den sökande inte medverkar till att styrka sin identitet eller då verket har anledning att tro att den sökande inte uppger rätt ursprungsland. Men det kan också handla om fall då den asylsökande har ett intresse av att styrka de uppgifter han eller hon har lämnat om sin identitet eller sitt ursprung.
Som jag framhöll i mitt svar på en tidigare fråga av Ann-Marie Ekström i november 2005 (2005/06:428) saknar i dag majoriteten av de asylsökande identitetshandlingar. Att klarlägga den sökandes identitet är viktigt för att kunna ta ställning till individens skyddsbehov, men också för att kunna verkställa ett eventuellt avvisnings- eller utvisningsbeslut.
Det är Migrationsverkets uppgift att avgöra vilken betydelse språkanalysen ska tillmätas i det enskilda fallet. Migrationsverket har här att göra en allmän bevisvärdering utifrån förvaltningsrättsliga principer och på grundval av det samlade underlaget. Det är också myndighetens ansvar att säkerställa att språkanalyserna, liksom övriga utredningsåtgärder, uppfyller de allmänna krav som ställs i fråga om kvalitet, rättssäkerhet och respekt för den enskilde.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.