Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

spöstraffet i Iran

Skriftlig fråga 2003/04:353 av Hoffmann, Ulla (v)

Frågan är besvarad

Händelser

Anmäld
2003-11-27
Inlämnad
2003-11-27
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Besvarad
2003-12-10
Svar anmält
2003-12-11

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 27 november

Fråga 2003/04:353

 av Ulla Hoffmann (v) till utrikesminister Laila Freivalds om spöstraffet i Iran

Amnesty International rapporterar den 24 november 2003 att sju kvinnor i Iran dömts till spöstraff med 50 piskrapp för att inte ha visat tillbörlig respekt för den heliga fastemånaden ramadan. Enligt iranska medier ska kvinnorna ha kört bil i staden Shiraz. Musiken ska ha ljudit från högtalarna samtidigt som kvinnorna dansat och "gjort sig lustiga" över alla dem som fastar under ramadan. Kvinnorna polisanmäldes av andra invånare i staden, varefter de sju greps, bekände "brottet" och dömdes till spöstraff. Amnesty International känner i dagsläget inte till när domarna ska verkställas eller huruvida kvinnorna har överklagat domarna. Spöstraff utgör enligt Amnesty tortyr och domarna innebär ytterligare ett exempel på hur Iran upprepat bryter mot sina folkrättsliga åtaganden. Enligt Amnesty har hittills 190 fall av spöstraff utdömts i Iran enbart i år. Användningen av tortyr och annan omänsklig bestraffning, bland annat också i form av stening, har ökat i Iran under senare år och offentliga avrättningar förekommer regelbundet. Jag har tidigare efterfrågat åtgärder från regeringen för att kvinnors grundläggande mänskliga rättigheter ska respekteras i Iran.

Med hänvisning till detta vill jag nu ställa frågan till utrikesminister Laila Freivalds:

Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att förhindra förekomsten av spöstraff i Iran och för att Sverige ska verka för att Iran fullföljer sina folkrättsliga åtaganden?

Svar på skriftlig fråga 2003/04:353 besvarad av Laila Freivalds

den 10 december

Svar på fråga 2003/04:353 om spöstraffet i Iran

Utrikesminister Laila Freivalds

Ulla Hoffmann har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att förhindra förekomsten av spöstraff i Iran och för att Sverige ska verka för att Iran fullföljer sina folkrättsliga åtaganden.

Jag delar Ulla Hoffmanns oro för den bristande respekten för de mänskliga rättigheterna i Iran. Detta är en fråga vi regelbundet tar upp i våra kontakter med företrädare för Iran, såväl bilateralt som i EU-sammanhang.

Sverige verkade under hösten aktivt för att EU skulle lägga fram en FN-resolution om MR i Iran, men enighet om detta kunde inte uppnås. Generalförsamlingens tredje utskott antog ändå den 21 november i år en resolution om Iran, föreslagen av Kanada. Sverige och majoriteten av EU:s medlemsländer stod som medförslagsställare till denna resolution och alla EU-länder röstade för den. I resolutionen fördöms användandet av tortyr och annan grym, omänsklig och förnedrande behandling eller bestraffning. Iran uppmanas också att följa de skyldigheter avseende mänskliga rättigheter som landet åtagit sig att respektera genom att vara part i MR-konventioner.

EU:s råd för allmänna frågor och yttre förbindelser beslutade den 21 oktober förra året att inleda en särskild dialog med Iran om mänskliga rättigheter. Inom ramen för denna dialog har EU uppmanat Iran att underteckna och ratificera konventionen mot tortyr. I Iran har dock ett lagförslag om förbud mot tortyr som godkänts av parlamentet dessvärre stoppats av det så kallade väktarrådet. Jag beklagar detta, liksom att denna typ av inhumana straff alltjämt utdöms. EU:s strävan att påverka Iran till förändringar går ändå vidare.

Utöver den särskilda dialogen måste framsteg i de handels- och samarbetsförhandlingar som inleddes 2002 kopplas till framsteg bland annat vad gäller de mänskliga rättigheterna. EU:s höge representant, Javier Solana, kommer i början av nästa år att resa till Iran i syfte att diskutera hur EU:s dialog med Iran ska kunna föras framåt på alla områden. Detta inkluderar alltså också de mänskliga rättigheterna.

Avslutningsvis vill jag framhålla att det naturligtvis är djupt oroande att nya uppgifter om grymma straff cirkulerar, trots den vilja att diskutera dessa frågor som uppvisats av iranska myndigheter. Den typ av bestraffningar som Ulla Hoffmann nämner är typiska exempel på frågor som förs fram i dialogen med Iran och i övriga kontakter med landet. Jag kan försäkra Ulla Hoffmann om vår fortsatta uppmärksamhet vad gäller situationen för mänskliga rättigheter och att jag är beredd att i EU och i FN med kraft verka för att förbättra respekten för dessa rättigheter också i Iran.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.