Spermadonation
Skriftlig fråga 2007/08:198 av Leander, Helena (mp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2007-11-01
- Inlämnad
- 2007-11-01
- Besvarad
- 2007-11-07
- Svar anmält
- 2007-11-12
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 1 november
Fråga
2007/08:198 Spermadonation
av Helena Leander (mp)
till socialminister Göran Hägglund (kd)
För att minimera risken för inavel rekommenderar Socialstyrelsen att en donator av ägg eller spermier högst får ge upphov till sex barn i Sverige. Från Ägg- och Spermiedonatorernas Förening har däremot framkommit önskemål om att spermadonatorer även ska kunna hjälpa barnlösa par utomlands. I dag är detta endast möjligt om donatorn själv åker utomlands, eftersom lagstiftningen hindrar utlämning av frysta spermier till utländska kliniker.
Lagen (2006:351) om genetisk integritet m.m. reglerar införsel men däremot inte utförsel av spermier. I stället begränsas utlämnande av spermier till utlandet av lagen (2002:297) om biobanker i hälso- och sjukvården m.m., som egentligen inte heller ger någon särskild uppmärksamhet åt spermaexport. Där står det att vävnadsprover bara får lämnas ut ur landet i forskningssyfte eller för annan analys, och inte för någon behandling.
Av förarbetena att döma beror inte detta på att det bedömdes olämpligt med spermaexport, eftersom frågan över huvud taget inte nämns, utan frågan tycks helt enkelt ha förbisetts. Såvida inga skäl mot spermaexport presenteras kan det därför finnas anledning att se över hindren för detta.
Med anledning av detta har jag följande fråga till socialminister Göran Hägglund:
Avser ministern att se över lagstiftningen vad gäller export av spermier?
Svar på skriftlig fråga 2007/08:198 besvarad av Socialminister Göran Hägglund
Svar på fråga
2007/08:198 Spermadonation
Socialminister Göran Hägglund
Helena Leander har frågat mig om jag avser att se över lagstiftningen kring export av spermier.
Frågan om spermiedonation regleras i lagen (2006:351) om genetisk integritet med mera. Enligt denna lag har den som har avlats genom insemination med spermier från en man som kvinnan inte är gift eller sambo med, om han eller hon uppnått tillräcklig mognad, rätt att ta del av de uppgifter om givaren som antecknats i sjukhusets särskilda journal. Detsamma gäller för den som har avlats genom befruktning utanför kroppen med spermier från en man som inte är kvinnans make eller sambo.
Denna rätt som barnet har att få veta sitt ursprung infördes i svensk lagstiftning år 1984. Då handlade det om insemination med donerade spermier. När lagen om befruktning utanför kroppen år 2002 utvidgades till att gälla även donerade ägg och donerade spermier gavs barnet samma rätt.
Att få kännedom om sitt ursprung är en grundläggande rättighet som är ytterst betydelsefull för den egna identiteten. Samtidigt är det viktigt att framhålla att inte alla barn vill eller har ett behov av att söka sitt ursprung, men alla barn ska ha möjlighet att få kännedom om sitt tillkomstsätt och kunna ta reda på sitt genetiska ursprung.
Barnets rätt att få kännedom om sitt ursprung är alltså väl etablerad i svensk rätt. Några andra länder har följt i Sveriges spår, men långt ifrån alla.
Regeringen avser att tillsätta en utredning med uppgift att göra en översyn av lagen (2002:297) om biobanker i hälso- och sjukvården. Utredningen kommer bland annat att beröra frågan om att lämna ut humanbiologiskt material från en biobank för att en annan vårdgivare inom eller utom landet ska kunna använda materialet för terapeutiska ändamål.
Jag har mot den här bakgrunden inte för avsikt att nu vidta någon åtgärd i denna fråga.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.