specialpedagogik och handikappkunskap
Skriftlig fråga 2001/02:1455 av Larsson, Maria (kd)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2002-07-30
- Besvarad
- 2002-08-13
- Anmäld
- 2002-09-30
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 30 juli
Fråga 2001/02:1455
av Maria Larsson (kd) till utbildningsminister Thomas Östros om specialpedagogik och handikappkunskapI dag går flertalet skolungdomar med ett funktionshinder i den vanliga skolan på hemorten. I Barnombudsmannens rapport till regeringen kan man utläsa att ökade lärarkunskaper om funktionshindrades behov är skriande stort. För att dessa elever ska kunna få ett bra bemötande och adekvat hjälp är det viktigt att de vuxna som finns i skolan har kunskap om bemötandefrågor men också om anpassade läromedel och hjälpmedel. Att införa handikappkunskap som obligatorisk kurs i lärarutbildningen är enligt handikapporganisationernas åsikt den enskilt viktigaste åtgärden för att förbättra funktionshindrade elevers situation.
Kristdemokraterna betonade starkt vikten av specialpedagogiska kunskaper vid införandet av den nya lärarutbildningen. Detta var också intentionen i den proposition som förelades riksdagen. Dessvärre inbegrips i verkligheten inte överallt specialpedagogik i basblocket på 60 poäng i dag. I det specialpedagogiska blocket ska handikappkunskap vara en självklar del eftersom den förmedlar den praktiska kunskap som lärare behöver för att vara förberedda för sin yrkesroll. Såväl specialpedagogik som handikappkunskap bör ingå i lärarutbildningens basblock och därmed komma samtliga lärare till del under utbildningstiden.
Avser utbildningsministern att verka för att specialpedagogik och handikappkunskap blir en obligatorisk del i lärarutbildningen?
Svar på skriftlig fråga 2001/02:1455 besvarad av utbildningsminister Thomas Östros
den 13 augusti
Svar på fråga 2001/02:1455 om specialpedagogik och handikappkunskap
Utbildningsminister Thomas Östros
Maria Larsson har frågat mig om jag är beredd att verka för att specialpedagogik och handikappkunskap blir en obligatorisk del i lärarutbildningen.
I skolans läroplan (Lpo94) slås det fast att skolan ska gestalta och förmedla alla människors lika värde samt främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Vidare sägs att eleven i skolan ska möta respekt för sin person och sitt arbete. Utifrån bl.a. dessa formuleringar är det självklart att ingen elev får diskrimineras, vare sig på grund av funktionshinder eller något annat.
Regeringen anser att det är av stor vikt att olika former av specialpedagogisk utbildning ingår i lärarutbildningen. Sedan hösten 2001 har vi en ny lärarutbildning. Reformen innebär en kraftig förstärkning av specialpedagogiken i lärarutbildningen.
Alla blivande lärare får utbildning i specialpedagogik inom det allmänna utbildningsområdet. Specialpedagogik kan också studeras som en inriktning. Jag förutsätter att ingen lärare lämnar sin utbildning utan kunskap om vilka problem som elever med funktionshinder kan ha. Alla utbildade lärare förutsätts också ha kunskap om hur dessa elever ska få bästa möjliga stöd med hjälp av de professionellas kompetens. Varje lärare som utbildas i enlighet med den nya lärarutbildningen kommer således att ha tillägnat sig avsevärt mycket mera specialpedagogik än tidigare.
Den specialpedagogiska påbyggnadsutbildningen som leder till en examen med benämningen specialpedagogexamen förstärktes också i och med riksdagens beslut om den nya lärarutbildningen. Denna omfattar numera 60 poäng och kan givetvis också inriktas så att den gagnar elever med funktionshinder i skola och specialskola.
Lärarutbildningen är som annan högskoleutbildning målstyrd. Målstyrningen innebär bl.a. att regeringen inte i detalj anger vad som ska ingå i en utbildning som leder till en examen, utan vilka kunskaper och färdigheter den studerande ska ha efter genomförd utbildning.
För lärarexamen gäller bl.a. att studenten ska ha de kunskaper och de färdigheter som behövs för att förverkliga förskolans, skolans eller vuxenutbildningens mål samt för att medverka i utvecklingen av respektive verksamhet enligt gällande föreskrifter och riktlinjer. Studenten ska kunna omsätta goda och relevanta kunskaper i ämnen och ämnesområden så att alla elever lär och utvecklas. I detta ligger att den blivande läraren förväntas ha kunskap om skollagen (1985:1100), vilken anger att alla barn och ungdomar ska ha lika tillgång till utbildning och att det i utbildningen ska tas hänsyn till elever med särskilda behov. Enligt 4 kap. 1 § skollagen ska särskilt stöd ges till elever som har svårigheter i skolarbetet.
Högskoleverket har i uppdrag att systematiskt utvärdera all högskoleutbildning. I sin plan för utvärderingar anger verket att en utvärdering av den nya lärarutbildningen planeras till 2004. Verket kommer då bl.a. att bedöma om utbildningens struktur och innehåll följer vad som framförs i propositionen En förnyad lärarutbildning. Skulle verket finna att någon högskola inte bedriver utbildningen i enlighet med vad som anförs i propositionen förutsätter jag att verket vidtar lämpliga åtgärder.
Mot denna bakgrund är jag för närvarande inte beredd att föregripa Högskoleverkets utvärdering och i nuläget vidta några ytterligare åtgärder.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.