Spargrispedagogikens förlorade roll och bankernas ansvar
Skriftlig fråga 2007/08:1178 av Pärssinen, Raimo (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2008-05-07
- Inlämnad
- 2008-05-07
- Besvarad
- 2008-05-14
- Svar anmält
- 2008-05-14
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 7 maj
Fråga
2007/08:1178 Spargrispedagogikens förlorade roll och bankernas ansvar
av Raimo Pärssinen (s)
till statsrådet Mats Odell (kd)
På den tiden då bankerna uppmuntrade människor att spara i stället för att låna sparade barn i spargrisar och kunde till och med av banken få en spargris att spara i – gratis! Det fanns också en serie som hette Spara och Slösa där Spara hade ett konsumtionsbeteende som präglades av eftertänksamhet och långsiktighet.
Nu är det nya tider varför några banker tar avgifter för att växla in sparade mynt och vederbörande måste vara kund hos banken som tar emot mynten. Dessutom kan insättaren få vänta en vecka på att pengarna registreras på kontot, kanske för att datorer har ersatt det tidigare mer manuella arbetet. De gratis spargrisarna till barnen har ersatts av bonusar till direktörer.
Att få barn och unga att spara i spargrisar eller myntrör för att senare kunna köpa en åtråvärd men dyrare sak har alltid varit en lättfattlig pedagogik, en pedagogik som i vuxenlivet lett vidare i insikten av att måste väga sina konsumtionsval mot sina inkomster samt att man kanske först ska spara ihop en grundplåt, innan man köper huset, sommarstugan eller bilen. Bankväsendet understödde tidigare ett sådant beteende och tog därmed ett visst ansvar.
Avser statsrådet att vidta några åtgärder i syfte att förmå banker och andra utlåningsinstitut att åter understödja sparande och ett eftertänksamt konsumtionsbeteende hos barn och unga?
Svar på skriftlig fråga 2007/08:1178 besvarad av Statsrådet Mats Odell
Svar på fråga
2007/08:1178 Spargrispedagogikens förlorade roll och bankernas ansvar
Statsrådet Mats Odell
Raimo Pärssinen har frågat mig om jag avser att vidta några åtgärder i syfte att förmå banker och andra utlåningsinstitut att åter understödja sparande och ett eftertänksamt konsumtionsbeteende hos barn och unga.
Det är viktigt att barn och unga fostras till en sund syn på behovet av sparande och senare i livet även ett sunt lånebeteende. Föräldrar och skola är naturligtvis de som har det största ansvaret för att det inte bara finns en spargris på plats utan också att, med frågeställarens ord, bidra med lättfattlig pedagogik.
Men frågeställningen kan breddas. Undersökningar har visat att det finns ett betydande utanförskap på det finansiella området hos såväl ungdomar som vuxna. Det behövs bättre skolning och information om sparande, sparformer och allmänt om finansiella frågor. Regeringen driver därför aktivt frågan att stärka svenskarnas privatekonomiska kunskaper.
Våra berörda myndigheter ska vara med och stimulera till ökade satsningar på privatekonomisk information och utbildning. Sedan i höstas har Finansinspektionen ett uttryckligt uppdrag att ”tillsammans med olika aktörer genomföra informations- och folkbildningsinsatser för att öka konsumenternas kunskaper om finansiella produkter och förbättra deras förmåga att hantera privatekonomiska frågor”. För det arbetet har inspektionen fått en resursförstärkning.
Skolan är naturligtvis också en viktig del i de satsningar som måste göras mot den yngre delen av befolkningen liksom det därutöver finns behov av väl valda insatser anpassade för varje målgrupp i olika åldrar.
Men bankerna har självklart också en viktig roll att spela. Min uppfattning är att de känner ett betydande engagemang för dessa frågor och för att ge konstruktiva bidrag. Att understödja sparande hos unga och andra bör därtill ligga i deras eget intresse. Låt oss se hur bankerna tar del i det aktuella projektet.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.