spannmålsimport till EU från Ryssland och Ukraina
Skriftlig fråga 2002/03:118 av Hamilton, Carl B (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2002-11-13
- Inlämnad
- 2002-11-13
- Besvarad
- 2002-11-20
- Svar anmält
- 2002-11-20
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2002/03:118
av Carl B Hamilton (fp) till näringsminister Leif Pagrotsky om spannmålsexport till EU från Ryssland och Ukraina"Ryssland Europas kornbod @ igen" är den uppmuntrande titeln på en artikel i nyhetsbrevet Internationella Perspektiv; ett nyhetsbrev från LRF om internationella frågor. Efter goda skördar kan för andra året i rad Ryssland och Ukraina nu exportera spannmål som, jämfört med EU-producerad spannmål, är attraktiv för konsumenterna genom sitt lägre pris. Att inkomsterna kan öka på Rysslands och Ukrainas landsbygd genom viss exportledd tillväxt är mycket glädjande och ett steg i rätt riktning för att börja häva fattigdom och elände i dessa två länder. Exporten är bland annat ett resultat av projekt som stöds av Världsbanken och resultatet av investeringar i spannmålsodling för export.
Alla ser dock inte den ökade exporten som något positivt. I LRF:s nyhetsbrev finns att läsa: "[Den] har ställt till problem på EU-marknaden. . Kommissionen har därför föreslagit att reglera veteimporten genom en övergång till ett kvotsystem" i tillägg till redan i dag rådande importhinder för import av spannmål från bland annat Ryssland och Ukraina. Detta innebär en skärpning av EU:s jordbruksprotektionism mot Ryssland och Ukraina.
Avser statsrådet att agera på något sätt för att stoppa kommissionens förslag om spannmålskvoter mot Ryssland och Ukraina och i stället stödja ökad spannmålsexport till EU från bland annat Ryssland och Ukraina?
Svar på skriftlig fråga 2002/03:118 besvarad av Leif Pagrotsky
Svar på fråga 2002/03:118 om spannmålsimport till EU från Ryssland och Ukraina
Näringsminister Leif Pagrotsky
Carl B Hamilton har frågat om jag avser att agera på något sätt för att stoppa kommissionens förslag om spannmålskvoter mot Ryssland och Ukraina och i stället stödja ökad spannmålsimport till EU från bland annat dessa två länder.
Efter att spannmålsimporten från Ryssland och Östeuropa ökat markant bad kommissionen om ett mandat för att i WTO omförhandla EU:s tullbindning. Detta utifrån motiveringen att nuvarande i WTO bundna tullskydd utgår från amerikanska prisnoteringar och att spannmålsimporten numera i ökande grad kommer från andra leverantörsländer än USA.
I de EU-diskussioner, bland annat på rådsnivå, som föregick beslutet om att ge kommissionen det önskade mandatet har Sverige konsekvent drivit linjen att någon omförhandling som syftar till faktiskt höjd tullnivå varken är logisk eller önskvärd. Varken från konsument- eller handelspolitisk utgångspunkt. Vidare menar Sverige att EU:s agerande saknar koherens, då man å ena sidan på olika sätt hjälpt Ryssland och Ukraina att öka sin produktion, å andra sidan nekar dessa länder tillträde till vår marknad.
I detta sammanhang har även Sverige påtalat det olyckliga i det faktum att EU mitt under en WTO-förhandling om handelsliberaliseringar begär att få öka tullskyddet avseende en för vissa u-länder och transitionsekonomier viktig exportprodukt, spannmål.
Sverige har framhållit att detta kan sända en felaktig och oönskad signal om EU:s förhandlingsvilja i den pågående WTO-rundan. Det faktum att Ukraina och Ryssland inte ännu är med i WTO innebär dessutom att deras formella förhandlingsläge vad gäller fastställande av tullkvoter inte är tillfredsställande.
Av dessa skäl röstade Sverige, i den skriftliga omröstningen, emot det av kommissionen önskade mandatet. Då emellertid en kvalificerad majoritet av EU:s medlemsstater var för mandatet kunde detta antas.
Kommissionen har därefter inlett en tullomförhandling med de spannmålsexporterande länder som är WTO-medlemmar. En överenskommelse har nyligen nåtts med Kanada och USA, nu återstår diskussioner med andra berörda länder. I detta sammanhang har man för avsikt att försöka behandla Ryssland och Ukraina som om de hade varit WTO-medlemmar, med de förhandlingsrättigheter som följer härav.
Den jordbrukspolitiska linje som Sverige driver i det pågående interna översynsarbetet inom EU, den så kallade Halvtidsöversynen, går ut på att jordbrukspolitiken ska reformeras. Detta gäller även för spannmål. Sverige anser att det finns utrymme för gränsskyddsliberaliseringar genom tullsänkningar för spannmålsimporten. Detta är också den linje som Sverige inom EU förordar när det gäller WTO:s jordbruksförhandling, vilken enligt mandatet syftar till att öka marknadstillträdet.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.