Spänningarna mellan USA och länder i Latinamerika

Skriftlig fråga 2025/26:572 av Håkan Svenneling (V)

till Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)

Sedan Donald Trumps folkrättsvidriga attack mot Venezuela och tillfångatagandet av president Maduro har oron för ytterligare interventioner i regionen ökat. Den hotfulla tonen mot såväl Colombia som mot Kuba och Mexiko har lett till ökade spänningar. Detta ska dessutom ses i ljuset av USA:s nya nationella säkerhetsstrategi från november 2025, som beskriver en ambition om att expandera den ekonomiska makten på det västra halvklotet tillsammans med en ökad militär närvaro. Donald Trumps ambitioner att dominera Latinamerika är tydliga.

Det tydligaste exemplet utöver USA:s intervention i Venezuela är den amerikanska oljeblockaden mot Kuba. Den kubanska ekonomin har påverkats kraftigt av bristen på olja från Venezuela, och Trump har hotat med strafftullar mot länder som bryter mot blockaden. FN:s generalsekreterare António Guterres har varnat för en humanitär kollaps om oljeblockaden till landet fortsätter.

I regeringens strategi för Sveriges regionala utvecklingssamarbete med Latinamerika 2021–2025 lyfter man särskilt fram mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer. Jag delar uppfattningen om att det ska vara i fokus. Flera länder i Latinamerika uppvisar stora demokratiska brister och/eller klassas som diktaturer. Donald Trumps härjande i regionen utgör onekligen en försvårande omständighet för ett långsiktigt hållbart demokratiarbete. Trumpadministrationen är tydlig med att man agerar utifrån amerikanska ekonomiska intressen. Men ökad demokrati, mänskliga rättigheter och ett ökat välstånd för invånarna i respektive land måste vara överordnat. Det är bara ländernas egna befolkningar som har rätt att bestämma över sin framtid.

Min fråga till utrikesminister Maria Malmer Stenergard är därför:

Avser ministern att ta några initiativ för att markera mot USA:s folkrättsliga övertramp och hot mot länder i Latinamerika?