Somaliska medborgare i Sverige
Skriftlig fråga 1996/97:24 av Susanne Eberstein (s)
Klar
Händelser
- Inlämnad
- 1996-10-09
- Besvarad
- 1996-10-15
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 9 oktober
Fråga 1996/97:24 av Susanne Eberstein (s) till statsrådet Pierre Schori
om somaliska medborgare i Sverige
Pierre Schori har givit uttryck för att man skall arbeta för ett nytän-
kande när det gäller biståndspolitiken. Syftet skall vara att utveckla ett
mer konkret samarbete för fred och utveckling i de afrikanska länderna
och leda till ett ömsesidigt utbyte så att biståndsländerna på sikt blir fria
från sitt biståndsberoende.
I Sverige finns ca 20 000 somalier som skulle kunna spela en roll i
detta sammanhang. De lever i stor otrygghet och frustration eftersom
Invandrarverket signalerat att de inte kommer att få bli svenska medbor-
gare.
I Tyskland, England och USA utbildas flyktingar för att kunna åter-
vända till sina egna länder och medverka i återuppbyggnaden. Genom ett
väl utarbetat återvändarprogram skulle den somaliska gruppen komma ur
sin isolering och ges en framtid. Arbetslösa svenska byggnadsarbetare,
vägarbetare, jordbrukare etc. skulle få arbete genom att rent praktiskt lära
ut sina yrken. Somalierna skulle få möjlighet att kunna återvända och
medverka till uppbyggnaden av sitt land. Kostnaderna skulle bli över-
komliga och dessutom skulle främlingsfientligheten minska.
Avser statsrådet att vidta åtgärder för att möjliggöra återvändandet för
somaliska medborgare i Sverige?
Svar på skriftlig fråga 1996/97:24 besvarad av Statsrådet Pierre Schori
den 15 oktober
Svar på fråga 1996/97:24
Statsrådet Pierre Schori
Susanne Eberstein har frågat mig om jag avser att vidta några åtgärder
för att möjliggöra återvändandet för somaliska medborgare i Sverige.
Susanne Eberstein hänvisar till att jag har givit uttryck för att vi skall
arbeta för ett nytänkande när det gäller biståndspolitiken. Låt mig börja
mitt svar på frågan genom att ta fasta på Susanne Ebersteins hänvisning.
En av orsakerna till att migrationspolitiken vid regeringsombildningen
fördes till Utrikesdepartementet var just att den i större utsträckning
skulle kunna bättre samordnas med Sveriges utrikes-, säkerhets-, handels-
och biståndspolitik.
I proposition 1996/97:25 Svensk migrationspolitik i globalt perspek-
tiv, som regeringen har förelagt riksdagen tidigare i höst, har vi presente-
rat ett förslag till återvandringspolitik. I Sverige ger vi generellt perma-
nent uppehållstillstånd till dem som behöver skydd. Detta strider inte
emot UNHCR:s allmänna princip att det lyckligaste slutet på en tvingad
exil är att man kan återvända hem igen. Det långsiktiga målet för vår
återvandringspolitik bör vara att de flyktingar som frivilligt vill återvända
skall kunna göra så under säkra förhållanden. Vi vill ta fasta på det intres-
se för detta som finns i flyktinggrupperna. Jag vill i detta sammanhang
speciellt framhäva två komponenter:
- God integration i det svenska samhället är den bästa förutsättningen
för att återvända.
- Återvandringsprogram bör vara anpassade efter flyktingarnas olika
behov med hänsyn till den aktuella situationen.
Detta kräver att samverkan mellan myndigheter och organisationer
utvecklas i lämpliga former. Med utgångspunkt i dessa två komponenter
avser regeringen att undersöka förutsättningar för att skapa ett återvand-
ringsprogram för somalier i Sverige. Samtidigt måste vi komma ihåg att
återvandringspolitiken måste ses i ljuset av den politiska utvecklingen i
Somalia. En förbättrad politisk och ekonomisk situation kommer inte
bara befolkningen i Somalia till godo, utan skapar även förutsättningar
som gör att flyktingar kan återvända. Ännu är tyvärr situationen inte så-
dan att det är möjligt att återvända till alla delar av Somalia men förbere-
delserna i Sverige sker mot ett långsiktigt mål.
I en kommande återvandringspolitik gällande somalier vill regeringen
bygga vidare på de erfarenheter vi har fått i arbetet med återvändande av
bosnier, med förbehållet att politiken skall vara utformad speciellt för att
passa somalierna. Bland viktiga erfarenheter kan nämnas det arbete som
den speciella samordningsgruppen för återvändande till Bosnien utför. I
den gruppen ingår Invandrarverket, SIDA, Kommunförbundet och AMS
tillsammans med UNHCR, Bosniska ambassaden, Bosniska Riksförbun-
det och flera frivilligorganisationer. Vidare har det visat sig att informa-
tion om vilka möjligheterna till återvändande är liksom rådgivning från
frivilligorganisationerna på individuell nivå är viktig. Det senare ingår
som en del i en strävan att hjälpa individen att fatta ett så väl underbyggt
beslut som möjligt. En mycket viktig erfarenhet är också att de potentiella
återvändama skall kunna använda tiden i Sverige på bästa sätt som en
förberedelse för ett återvändande.
I den somaliska gruppen i Sverige, ca 12 000 personer som har fått
uppehållstillstånd och ca 1 100 som ännu inte fått svar på sina ansökning-
ar hos myndigheterna, finns det många resurspersoner som kan göra en
värdefull insats vid ett återvändande. Vi vet också att det bland somalier-
na i Sverige finns många bra idéer till återvandringsprojekt. Regeringen
vill se om det går att bygga vidare på dessa.
Jag vill avslutningsvis vara mer konkret i mitt svar till Susanne
Eberstein. Inom regeringskansliet pågår ett arbete med att förbereda ett
heldagsseminarium i vinter som skall behandla somaliernas situation i
Sverige. Detta arbete sker tillsammans med Inrikesdepartementet efter-
som syftet med seminariet är att belysa frågor som gäller både somalier-
nas integration i Sverige och somaliernas möjlighet till ett eventuellt
framtida återvändande. Om man kan ta till vara tiden i Sverige så är möj-
ligheterna för ett lyckat återvändande större. Jag tänker då på erfarenhet
från såväl arbetslivet som från utbildningar och kurser. En god integra-
tion i Sverige är självklart också till gagn för dem som har givits möjlig-
het att stanna i Sverige och som väljer att inte återvända.
Det kommande seminariet är ett led i arbetet med att hitta lämpliga
samrådsformer för det fortsatta arbetet med ett återvandringsprogram för
somalierna. I detta arbete är det mycket viktigt att, förutom myndigheter
och frivilligorganisationer, somalierna själva får ett stort utrymme.
Intressenter
Frågeställare
Ställd till
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.