Somalilands framtid
Skriftlig fråga 2024/25:491 av Markus Wiechel (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2024-11-23
- Överlämnad
- 2024-11-25
- Anmäld
- 2024-11-26
- Svarsdatum
- 2024-12-04
- Besvarad
- 2024-12-04
- Sista svarsdatum
- 2024-12-04
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)
Somaliland har under de senaste decennierna genomgått en unik demokratisk utveckling och har byggt stabila och fungerande institutioner, vilket har gjort regionen till ett föredöme i en annars mycket osäker del av Afrika.
Efter självständigheten från Somalia 1991 har Somaliland arbetat för att etablera en egen regering och inkluderande politiska strukturer, trots att de inte formellt är erkända som en suverän stat. Somaliland har genomfört flera val som har uppfattats som relativt fria och rättvisa, varav det senaste så sent som den 13 november i år. De har sjösatt en politisk process där flera partier kan delta, och valövervakning har bidragit till ökat förtroende bland medborgarna. Det har också skett en satsning på att bygga och stärka institutioner, såsom rättsväsendet och lokala myndigheter, för att säkerställa att medborgarnas rättigheter respekteras och att lagar efterlevs.
Diplomatiskt har vi också sett hur de lyckats väldigt bra för att inte formellt ha fått ett återerkännande. Den 1 januari i år etablerade de ett memorandum of understanding (MoU) med Etiopien, vilket syftar till att främja ekonomiska och diplomatiska relationer. Samarbetet innebär också att Etiopien formellt kommer att erkänna Somaliland som en självständig stat. Detta avtal kan också bidra till stabiliteten i regionen och öppna för nya handelsmöjligheter.
Donald Trump har uttryckt sitt tydliga stöd för ett erkännande av Somaliland och sagt att USA kommer att göra det när han tillträtt som president. Liknande tongångar har hörts från Israel, som också aviserat ambitionen att bygga en militärbas i landet. Således kan flera andra länders följa efter i detta välkomna erkännande. Sverige bör naturligtvis följa efter och vara beredd att inleda formella samarbeten med landet vars diaspora i Sverige är den näst största i Europa.
Utrikesminister Maria Malmer Stenergard önskar mot bakgrund av detta svara på följande fråga:
Hur avser ministern att stärka banden till Somaliland, och avser ministern att följa den väg som USA, Israel och Etiopien tar avseende ett erkännande?
Svar på skriftlig fråga 2024/25:491 besvarad av Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)
Svar på fråga 2024/25:491 Somalilands framtid
till Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)
Svar på fråga 2024/25:491 av Markus Wiechel (SD)
Somalilands framtid
Markus Wiechel har frågat mig hur jag avser att stärka banden till Somaliland, och om jag avser att följa den väg som USA, Israel och Etiopien tar avseende ett erkännande.
Sverige har ett långvarigt engagemang i Somalia, vilket även inkluderar Somaliland. Politisk dialog, utvecklingssamarbete och personliga kontakter har bidragit till breda kontaktytor. Från svensk sida är vi måna om att fortsätta att utveckla dessa band med hela Somalia.
Stöd till demokratisering är en central del i Sveriges utvecklingssamarbete, och vi har över tid bidragit till att stärka såväl nationella som lokala demokratiska processer i Somalia, inklusive i Somaliland. Därför välkomnar regeringen den demokratiska utveckling som skett i Somaliland, inklusive de allmänna val som nyss genomfördes. Regeringen hoppas att Somalilands fleråriga erfarenheter på detta område, liksom de lokala allmänna valen i Puntland 2023, ska inspirera övriga Somalia till fria och demokratiska val, i linje med den federala regeringens ambition.
Som Markus Wiechel noterar, erkänns inte Somaliland som självständig stat av något land, inte heller av Sverige. Regeringen ser inte anledning att ompröva sin inställning i denna fråga.
Stockholm den 4 december 2024
Maria Malmer Stenergard
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

