somalier i Sverige och medborgarskap

Skriftlig fråga 1997/98:839 av Ruwaida, Yvonne (mp)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
1998-06-05
Anmäld
1998-06-08
Besvarad
1998-06-11

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

Fråga 1997/98:839 av Yvonne Ruwaida (mp) till statsrådet Pierre Schori om somalier i Sverige och medborgarskap

Den somaliska gruppen är, tyvärr, en av de mest utsatta grupperna i Sverige. Alltfler somalier förvägras svenskt medborgarskap med motiveringen att deras "identitet" inte är känd. Samtidigt är Sverige beredd på att skicka samma personer till Somalia.

Miljöpartiet anser att somalier skall ha samma rätt som alla andra människor att få svenskt medborgarskap. Vi accepterar inte att somalierna diskrimineras genom att man försvårar för somalier att erhålla svenskt medborgarskap.

Min fråga till ministern är följande:

Avser regeringen underlätta för somalier att få svenskt medborgarskap?

 

Svar på skriftlig fråga 1997/98:839 besvarad av , ()

Svar på fråga 1997/98:839 om somalier i Sverige och medborgarskap
    Statsrådet Lars Engqvist

Yvonne Ruwaida har frågat statsrådet Pierre Schori vad regeringen avser att göra för att underlätta för somalier att få svenskt medborgarskap.

Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som skall svara på frågan.

Regeringen överlämnade den 25 maj 1998 propositionen Medborgarskap och identitet (prop. 1997/98:178) till riksdagen. I propositionen föreslås vissa ändringar i lagen (1950:382) om svenskt medborgarskap som syftar till att komma till rätta med de problem som blivit följden av att en del invandrare, bl.a. många somalier, saknar möjlighet att styrka sin identitet i ärenden om svenskt medborgarskap. Förslaget innebär att det skall bli möjligt för Statens invandrarverk och Utlänningsnämnden att medge dispens från kravet på styrkt identitet om sökanden har haft hemvist i Sverige under minst åtta år och kan göra sannolikt att den identitet han eller hon uppgivit är riktig. Regeringens förslag innebär samtidigt att kravet på styrkt identitet skall ligga fast som huvudregel.

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 1999.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.