Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Sölvbacka strömmar
Skriftlig fråga 1995/96:541 av Erling Bager (fp)
Klar
- Inlämnad:
- 1996-06-17
- Besvarad:
- 1996-06-26
den 17 juni
Fråga 1995/96:541 av Erling Bager (fp) till miljöministern om Sölv-
backa strömmar
Företrädare för Bergs kommun vill på nytt pröva om utbyggnad bör
ske av vattenkraften i Sölvbacka strömmar.
För 16 år sedan beslutade riksdagen riva upp ett regeringsbeslut om
utbyggnad av strömmarna. Riksdagen beslöt då också att de dåvarande
riktlinjerna för vattenkraftsutbyggnad inom den fysiska riksplanering-
ens ram ändrades så att någon utbyggnad för vattenkraftsändamål inte
borde få ske i Ljungans vattensystem uppströms Storsjön. Därmed
skyddades Sölvbacka strömmar från utbyggnad. När naturresurslagen
trädde i kraft den 1 juli 1987 togs riktlinjerna i nu beskriven del in i
lagen.
Skälen att undanta strömmarna var främst områdets stora natur-
vårdsvärden och viktiga betydelse som fiskevatten.
Vattendragsutredningen har tidigare i år avgivit ett delbetänkande
som inger oro när det gäller att upprätthålla skyddet för bevarande av
vissa outbyggda älvsträckor.
Med anledning av det anförda vill jag ställa följande fråga: Avser
regeringen ta initiativ till att det värdefulla naturskydd som omfattar
Sölvbacka strömmar enligt NRL bryts upp och försvagas?
Svar på skriftlig fråga 1995/96:541 besvarad av Miljöminister Anna Lindh
den 26 juni
Svar på fråga 1995/96:541
Miljöminister Anna Lindh
Erling Bager har frågat mig om regeringen avser att ta initiativ till
att det värdefulla naturskydd som omfattar Sölvbacka strömmar enligt
naturresurslagen bryts upp och försvagas.
Enligt Erling Bager skulle Sölvbacka strömmar ha skyddats enligt
naturresurslagen genom att de dåvarande riktlinjerna för vattenkraftsut-
byggnad inom den fysiska riksplaneringens ram ändrades så att någon
utbyggnad för vattenkraftsändamål inte borde få ske i Ljungans vatten-
system uppströms Härjedalens Storsjö.
Sölvbacka strömmar omfattar cirka en mil av Ljungan från Storsjön
ned till regleringsmagasinet Flåsjön-Grucken. Eftersom strömmarna
ligger nedströms Storsjön innebär det att de inte omfattas av skyddet
enligt 3 kap. 6 § i naturresurslagen.
Riksdagen beslöt år 1979 att inte tillåta utbyggnad av Sölvbacka
strömmar och avslog år 1980 ett regeringsförslag som innebar en be-
gränsad utbyggnad. Riksdagen uppdrog i stället åt regeringen att full-
följa förhandlingarna med fallrättsinnehavaren med sikte på en över-
enskommelse som innebar att Sölvbackaströmmarna inte skulle byggas
ut. Dessa förhandlingar ledde sedan till att staten löste in fallrättighe-
terna.
Regeringen har i beslut den 22 december 1993 besvarat en hemstäl-
lan från Bergs kommun om att få ta upp förhandlingar med målsättning
att fallrättigheterna vid Sölvbackaströmmarna överförs till kommunen.
I beslutet hänvisas till att statens fastigheter som avser utbyggnads-
skyddade älvsträckor, såsom Sölvbackaströmmarna, skall förvaltas av
Statens fastighetsverk. Vidare anges i beslutet att det då inte förelåg
någon anledning för regeringen att uppta sådana förhandlingar som
kommunen hemställt om.
Fallrättigheterna till Sölvbacka strömmar ägs av staten och förvaltas
av Statens fastighetsverk. Frågan om att uppta förhandlingar om överlå-
telse från staten kan, mot bakgrund av tidigare riksdagsbeslut, endast
bli aktuell om riksdagen lämnar ett sådant uppdrag till regeringen.
Vattendragsutredningen har till uppgift att föreslå vilka ytterligare
vattendrag som bör skyddas enligt 3 kap. naturresurslagen, att ange
principer för hur urvalet av dessa vattendrag skall göras, att analysera
om skyddet i naturresurslagen behöver utvidgas till att omfatta även
andra slag av exploatering än vattenkraftsutbyggnad och att föreslå
nödvändiga lagändringar. Utredningen har inte i uppdrag att försvaga
nu gällande skydd mot vattenkraftsutbyggnad. Utredningen skall lämna
sitt slutbetänkande den 15 oktober i år. Regeringen avvaktar nu utred-
ningens förslag och remissynpunkterna på dessa innan några åtgärder
övervägs.
Övrigt om skriftliga frågan
Intressenter
Frågeställare
Ställd till
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.