Solidarisk flyktingpolitik och kommunerna
Skriftlig fråga 2008/09:78 av Sachet, Ameer (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2008-10-09
- Anmäld
- 2008-10-14
- Besvarad
- 2008-10-15
- Svar anmält
- 2008-10-15
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 9 oktober
Fråga
2008/09:78 Solidarisk flyktingpolitik och kommunerna
av Ameer Sachet (s)
till integrations- och jämställdhetsminister Nyamko Sabuni (fp)
Ett väl fungerade flyktingmottagande i Sverige förutsätter att alla kommuner tar sitt ansvar. I dag tar vissa kommuner emot ett stort antal flyktingar, andra inga alls.
Enligt statistik från Migrationsverket avstår 75 procent av de nyanlända från att välja en bostad i en av de kommuner som staten har avtal med. Tre fjärdedelar av flyktingarna flyttar till en kommun där de har anhöriga eller vänner som de kan bo hos temporärt. Dessa flyktingar har dålig eller ingen information om bostadsmarknaden, arbetsmarknaden eller tillgången på förskoleplatser.
Med nuvarande system och lagstiftning tar ett fåtal kommuner ett alldeles för stort ansvar för flyktingmottagandet. I en del av kommunerna finns områden som enbart består av nyanlända flyktingar. Där är arbetslösheten också ofta hög och bristen på service stor.
Den 2 oktober 2008 ställde jag en fråga till migrationsminister Tobias Billström om en gemensam asylpolitik i EU. Som svar fick jag följande:
”Solidariska ansvarsmekanismer som ser till att samtliga medlemsstater i Europeiska unionen tar sitt ansvar är därför helt avgörande för att uppnå den balans som behövs i de europiska asylsystemen.” Den principiella tanken om att alla ska ta sitt ansvar borde också kunna tillämpas på kommunerna.
Genom vilka initiativ avser statsrådet att få alla kommuner i Sverige att ta emot asylsökande och därmed skapa en mellan kommunerna solidarisk flyktingmottagning?
Svar på skriftlig fråga 2008/09:78 besvarad av Integrations- och jämställdhetsminister Nyamko Sabuni
Svar på fråga
2008/09:78 Solidarisk flyktingpolitik och kommunerna
Integrations- och jämställdhetsminister Nyamko Sabuni
Ameer Sachet har frågat mig genom vilka initiativ jag avser att få alla kommuner att ta emot asylsökande och därmed skapa en mellan kommunerna solidarisk flyktingmottagning.
Jag utgår från att Ameer Sachet med asylsökande i det här sammanhanget avser personer som beviljats uppehållstillstånd efter att ha varit asylsökande och som omfattas av förordningen (1990:927) om statlig ersättning för flyktingmottagande med mera.
Integrationsverkets avveckling och införandet av Migrationsverket och länsstyrelserna som ansvariga statliga myndigheter för att överenskommelser med kommuner tecknas har inneburit att fler kommuner är beredda att ta emot flyktingar och andra skyddsbehövande som fått uppehållstillstånd. Samverkan mellan kommunerna har också förstärkts. Den extra ersättning som en kommun kan få för överenskommelser för åren 2007–2009 har också bidragit till denna positiva utveckling. För 2008 finns för närvarande överenskommelser med 265 av landets 290 kommuner. Tillgången på kommunplatser bedöms täcka behovet men det finns kommuner med överenskommelser och goda förutsättningar för mottagande där de överenskomna platserna inte tas i anspråk.
Regeringen har nyligen fattat beslut om uppdrag till Migrationsverket om organiserad vidareflyttning. Syftet är att underlätta och stödja frivillig vidareflyttning i organiserad form från kommuner med högt flyktingmottagande till kommuner med god arbetsmarknad inom pendlingsavstånd. Beslutet innebär att Migrationsverket ska räkna av platser för bosättning mot den överenskommelse om flyktingmottagande som finns mellan Migrationsverket och aktuella inflyttningskommuner. Detta är en åtgärd som innebär ett incitament för kommuner som har en outnyttjad kapacitet för mottagande och introduktion att ta emot flyktingar med flera i organiserad form från kommuner med stort mottagande. Därigenom ges enskilda personer och familjer möjlighet till ett val som kan påverka deras framtid i positiv riktning. Flera kommuner har visat intresse för att medverka i en sådan organiserad vidareflyttning.
Inom Regeringskansliet bereds för närvarande ett uppdrag åt Arbetsförmedlingen att förbereda för den försöksverksamhet med etableringssamtal som aviseras i regeringens skrivelse Egenmakt mot utanförskap – regeringens strategi för integration (skr. 2008/09:24). Syftet med etableringssamtalen, som ska genomföras i anslutning till att uppehållstillstånd har beviljats, är att påskynda arbetsmarknadsetableringen. Genom att information ges tidigt efter uppehållstillstånd om var i landet det finns efterfrågan på den kompetens som den nyanlände har eller tänker skaffa sig ökar förutsättningarna för en lyckad integration. Samtalet ska utmynna i en etableringsplan för personens fortsatta inträde i arbete, boende och deltagande i utbildningar eller andra eventuella insatser som kan stödja individens etablering.
Därutöver bereds också förslag från Utredningen om nyanländas arbetsmarknadsetablering (SOU 2008:58). En proposition till riksdagen är planerad till våren 2009.
Regeringen har alltså vidtagit och kommer att vidta åtgärder som bidrar till ökad samverkan mellan kommuner och som ger nyanlända bättre kunskap om möjligheterna att bosätta sig i andra kommuner än de som i dag tar emot ett stort antal flyktingar med flera. För den enskilde personen är detta betydelsefullt eftersom det innebär möjligheter till val som kan ge bra förutsättningar för introduktion och snabbt inträde på arbetsmarknaden. Samtidigt bidrar åtgärderna till att skapa ökad solidaritet mellan kommunerna i flyktingmottagandet.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.