Söktrycket till högskolan
Skriftlig fråga 2007/08:225 av Damberg, Mikael (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2007-11-06
- Anmäld
- 2007-11-12
- Besvarad
- 2007-11-14
- Svar anmält
- 2007-11-14
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 6 november
Fråga
2007/08:225 Söktrycket till högskolan
av Mikael Damberg (s)
till statsrådet Lars Leijonborg (fp)
Intresset för att studera på universitet och högskolor har minskat på senare år. Det förbättrade läget på arbetsmarknaden är med stor sannolikhet en viktig orsak till detta. Högskolverkets rapport Minskad tillströmning till högre utbildning visar också att unga upplever att det har blivit mindre lönsamt att studera och att allt färre ungdomar uppfattar att studier förbättrar deras möjligheter på arbetsmarknaden. Flera för Sveriges näringsliv viktiga högskoleutbildningar har i dag svårt att rekrytera tillräckligt många och motiverade studenter. Glädjande nog ökar söktrycket till högre utbildning åter men från en låg nivå. I partiledardebatten den 17 oktober 2007 kommenterade utbildningsminister Jan Björklund det låga söktrycket med orden: ”Jag ser inte det som ett problem.”
Min fråga till statsrådet är om han delar utbildningsministerns åsikt i denna fråga och om han avser att ta något initiativ i saken.
Svar på skriftlig fråga 2007/08:225 besvarad av Statsrådet Lars Leijonborg
Svar på fråga
2007/08:225 Söktrycket till högskolan
Statsrådet Lars Leijonborg
Mikael Damberg har frågat mig om jag delar utbildningsministerns åsikt att det låga söktrycket till högre utbildning inte är ett problem och om jag avser att ta något initiativ i saken.
Jag delar utbildningsministerns åsikt att det inte är ett problem att den goda arbetsmarknaden gör att många unga får jobb och väljer arbete i stället för att läsa kurser på högskolan. Sett över en längre period är det dock viktigt att intresset för högre utbildning hålls levande och att ungdomar uppfattar högre studier som ett attraktivt alternativ för att uppnå en starkare ställning på arbetsmarknaden.
Trots att färre för tillfället söker sig till högre utbildning är intresset för vidare studier efter gymnasiet fortsatt stort. Statistiska centralbyråns undersökning bland gymnasiets avgångsklasser (UF 36 SM 0601) visar fortfarande att ca 60 procent av eleverna i gymnasiets sista år planerar att läsa vidare vid universitet eller högskola inom tre år. Totalt sett är dessutom antalet förstahandssökande till programmen som leder till yrkesexamen fler än för fem år sedan. Det tyder på att det minskade antalet sökande framför allt beror på att många väljer att inte läsa enstaka kurser eller utbildningsprogram som leder till en generell examen.
Men för vissa utbildningar har det märkts ett minskat intresse. Det gäller till exempel lärarutbildningen. Flera åtgärder har initierats av regeringen för att göra läraryrket mer attraktivt och därmed göra lärarutbildningen till ett förstahandsval för fler studenter. Det innefattar till exempel utredningen om en ny lärarutbildning, utredningen om lärarnas behörighet och auktorisation samt satsningen på lärarfortbildning.
Jag avser att även fortsättningsvis noga följa utvecklingen av antalet sökande och intresset för högskolestudier och ta initiativ när så behövs.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.