Socialstyrelsens krav på rapportering
Skriftlig fråga 2003/04:376 av Ångström, Yvonne (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2003-12-01
- Inlämnad
- 2003-12-01
- Besvarad
- 2003-12-10
- Svar anmält
- 2003-12-10
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2003/04:376
av Yvonne Ångström (fp) till socialminister Lars Engqvist om Socialstyrelsens krav på rapporteringEn stor del av läkarnas arbetstid går i dag åt för att fylla i blanketter av olika slag, bland annat för rapportering till socialstyrelsen. En ny rapport från KomRev har till exempel visat att den tid läkare ägnar åt sina patienter många gånger utgör en orimligt liten del av den totala arbetstiden. Detta innebär att kötiderna är onödigt långa, inte minst för besök på vissa vårdcentraler.
Jag vill fråga:
Är socialministern beredd att kraftfullt verka för att kraven på rapportering ses över, så att läkarnas administrativa arbete minskas?
Svar på skriftlig fråga 2003/04:376 besvarad av Lars Engqvist
den 10 december
Svar på fråga 2003/04:376 om Socialstyrelsens krav på rapportering
Socialminister Lars Engqvist
Yvonne Ångström har frågat mig om jag är beredd att kraftfullt verka för att kraven på rapportering ses över så att läkarnas administrativa arbete minskas.
Det är viktigt att de skattemedel och patientavgifter som finansierar vården används på ett effektivt sätt så att de ger maximal effekt. Regeringen har därför under de senaste åren gjort omfattande satsningar för att främja kvalitets- och produktivitetsutveckling inom hälso- och sjukvården. Som exempel på detta kan nämnas att regeringen vidtagit åtgärder i syfte att stimulera sjukvårdshuvudmännen till utveckling av nya och effektivare arbetsformer. Utvecklingsavtal har slutits med Landstingsförbundet och Svenska Kommunförbundet för att stärka primärvården och en överenskommelse om åtgärder för ökad tillgänglighet inom hälso- och sjukvården har träffats mellan staten och Landstingsförbundet.
Som ett resultat av dessa satsningar prövar och inför sjukvårdshuvudmännen nu på många håll nya modeller för organisering och verksamhetsstyrning med satsningar på effektivare organisationsformer, på att rekrytera och utbilda personal, och på nya administrativa rutiner med till exempel IT-system för kartläggning av patientflöden med mera. Alla dessa åtgärder bidrar samlat till att effektivisera vården.
Regeringen uppdrog år 1999 åt Socialstyrelsen att utreda omfattningen av administrativt arbete i vården. Enligt styrelsens rapport fann man inte belägg för att det skulle finnas några helt onödiga administrativa rutiner. Den förändrade sjukvårdsstrukturen med kortare vårdtider, sämre kontinuitet bland vårdpersonal, den berättigade stärkta ställningen för patienten samt kraven och önskemålen om öppen redovisning av kvaliteten i vården har alla medfört ökade krav på framför allt dokumentation. Samtidigt har den administrativa hjälpen i vården skurits ned, så att vårdpersonalen i allt högre grad ägnar sig åt rent administrativt arbete inklusive till exempel personalfrågor.
Även om många av de administrativa uppgifterna är nödvändiga är det självklart angeläget att huvudmännens effektiviseringsarbete fortsätter och jag avser att noga följa utvecklingen.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.