Social snedrekrytering till universitet och högskolor
Skriftlig fråga 2006/07:419 av Högman, Berit (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2006-12-22
- Inlämnad
- 2006-12-22
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Besvarad
- 2007-01-08
- Svar anmält
- 2007-01-16
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga
2006/07:419 Social snedrekrytering till universitet och högskolor
av Berit Högman (s)
till utbildningsminister Lars Leijonborg (fp)
Färsk statistik från SCB och Högskoleverket visar att den sociala snedrekryteringen till universitet och högskolor fortsätter.
På utbildningar till konstnär, arkitekt eller tandläkare har bara var tionde student arbetarbakgrund medan på lärarutbildningen kommer tre av tio från arbetarfamiljer. Läget är något bättre på de mindre högskolorna och de nya universiteten.
Från Högskoleverkets sida hävdar man att snedrekryteringen börjar redan i grundskolan.
När nu också antalet studenter som söker till högskola minskar, kan man befara att den sociala snedrekryteringen förstärks och vi går bakåt när det gäller jämlikhetssträvanden på detta område.
Regeringen har klart deklarerat att samhällsföreträdare inte längre är välkomna i universitetens styrelser. Dessutom har man stoppat utbygganden av antalet högskoleplatser, trots att ungdomskullarna ökar åren framöver.
Av den anledningen vill jag fråga statsrådet Leijonborg vilka åtgärder han tänker vidta för att minska den sociala snedrekryteringen till universitet och högskolor.
Svar på skriftlig fråga 2006/07:419 besvarad av Utbildningsminister Lars Leijonborg
Svar på fråga
2006/07:419 Social snedrekrytering till universitet och högskolor
Utbildningsminister Lars Leijonborg
Berit Högman har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att minska den sociala snedrekryteringen till universitet och högskolor.
Regeringen har tydligt deklarerat sin ambition att motverka den sociala snedrekryteringen till högskolan. Det framgår bland annat av budgetpropositionen för 2007 och av regleringsbrev för budgetåret 2007 avseende universitet och högskolor med mera. Nya högskoleplatser förändrar dock inte de sociala mönster som i många fall påverkar om en person väljer att söka till högskoleutbildning eller inte. Av den statistik som Berit Högman hänvisar till framgår tvärtom att dessa mönster grundläggs långt tidigare.
Det är exempelvis tre gånger vanligare att barn från högre tjänstemannahem än barn till ej facklärda arbetare väljer att gå på de studieförberedande programmen på gymnasieskolan. Från dessa gymnasieprogram har åtta av tio elever gått vidare till högskolestudier vid 25 års ålder medan övergången från övriga program ligger på cirka en av fyra.
Statistiken visar också att barn från arbetarhem går på helt andra högskoleutbildningar än barn från högre tjänstemannahem. Till utbildningar där det är hård konkurrens om platserna, exempelvis läkar–, psykolog- och juristprogrammen, är snedrekryteringen som störst och dessutom konstant över tid.
Mot denna bakgrund är jag övertygad om att det krävs ett större grepp än den tidigare regeringen tagit för att långsiktigt motverka den sociala snedrekryteringen till högskolan. Grunden för detta är höjd utbildningskvalitet, såväl i grund- och gymnasieskolan som i högskolan.
De kvalitetsförstärkningar som regeringen nu vidtar på skolområdet kommer framför allt att vara till gagn för de elever i grund- och gymnasieskolan som kommer från hem utan studietradition. För att ytterligare förbättra utbildningskvaliteten i grund- och gymnasieskolan avser regeringen också att göra insatser för att förbättra lärarutbildningen. Parallellt med detta förstärker regeringen den urholkade ersättningen till universitet och högskolor vilket möjliggör en högre lärartäthet och ett bättre mottagande av den enskilda studenten.
Avslutningsvis vill jag säga att regeringen inte har för avsikt att ta bort möjligheten till allmänföreträdare i lärosätenas styrelser, vilket Berit Högman tycks tro. Regeringen anser dock att lärosätena bör ges en större frihet att själva besluta om styrelsernas sammansättning. Ett förslag som går i den riktningen bereds för närvarande i Regeringskansliet.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.