snusningens effekter

Skriftlig fråga 1999/2000:833 av Julin, Thomas (mp)

den 14 april

Fråga 1999/2000:833

av Thomas Julin (mp) till socialminister Lars Engqvist om snusningens effekter

EU beslöt 1992 på grund av ökande amerikansk marknadsföring av snus att förbjuda försäljningen inom unionen. Man ville härigenom förhindra att ytterligare en tobaksprodukt skulle introduceras i medlemsländer där den ännu inte hade någon spridning. Sverige fick vid sitt inträde i unionen 1995 ett permanent undantag från detta beslut. I samband med behandlingen av ett nu aktuellt direktivförslag från kommissionen om tillverkning, marknadsföring och försäljning av tobaksprodukter (COM[1999]594final) kommer krav från bl.a. tillverkare och parlamentsledamöter, att förbudet mot snusförsäljning ska hävas. Snus ska betraktas och behandlas som andra tobaksprodukter.

Tillverkaren bagatelliserar hälsoaspekterna i sin marknadsföring, senast i en utfrågning i EU-parlamentet den 29 mars. Snus innehåller bara "tobak, salt och vatten". Det sägs inget om de stora nikotinmängder som gör beroendet så starkt.

I underlaget till den nationella handlingsplanen mot tobak (Folkhälsoinstitutet 1999) konstateras att det mesta är otillräckligt utrett beträffande långtidseffekter av snusande, t.ex. är effekter på foster helt outredda. Det krävs en bred forskning och mångårig uppföljning för att avgöra arten och graden av snusningens hälsoeffekter. Sverige är det enda land i unionen som har erfarenhet av långvarigt snusbruk och torde därför kunna ta initiativ till en långsiktig och aktiv övervakning av snuseffekterna. Det vore olyckligt om Europas ungdom skulle "erbjudas" det svenska snuset.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga ministern:

Hur kommer den svenska regeringen att agera inför ett eventuellt förslag att avskaffa snusförbudet i EU?