smittskyddslagen
Skriftlig fråga 1998/99:164 av Karlsson, Ola (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1998-12-07
- Anmäld
- 1998-12-14
- Besvarad
- 1998-12-16
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 7 december
Hällefors kommun är hårt drabbad av avflyttning och industrinedläggningar. Sedan ett antal år bedrivs flera framgångsrika projekt inom livsmedels- och restaurangverksamhet. I bl.a. Bredsjö bedrivs småskalig livsmedelsproduktion. Bredsjö Mjölkfår AB producerar där delikat fårost, s.k. Bredsjö Blå. I fårbesättningen påträffades för cirka ett år sedan en salmonellabakterie vars existens nu hotar hela verksamheten. Salmonella är ett samlingsbegrepp och omfattar ett mycket stort antal bakterier, några farliga för människan, andra helt ofarliga. Den svenska salmonellabekämpningen har varit mycket framgångsrik och det är viktigt att fortsätta bekämpa alla de bakteriestammar som är farliga för människor och djur. Den aktuella smittan tillhör gruppen S. diarizonae med både farliga och ofarliga undergrupper. I Norge är den aktuella smittan mycket vanlig. Där har den påträffats i var tredje bagg-ring och man överväger att flytta fårvarianten från B- till C-sjukdom, vilket i lagen innebär slopade restriktioner, vilket i praktiken redan skett. Ingen människa har heller insjuknat av den aktuella bakterie som fåren bär.
Det framstår som oförklarligt och onödigt att en bakterie som bedöms ofarlig i Norge leder till utslaktade besättningar och hotade småföretag i Sverige. Det nordiska arbetet för att samordna smittskydds- och salmonellafrågorna borde i stället leda till att även den svenska bekämpningen koncentreras till de farliga bakteriestammarna.
Avser statsrådet se över smittskyddslagen i syfte att koncentrera bekämpningen till de farliga bakteriestammarna?
Svar på skriftlig fråga 1998/99:164 besvarad av Jordbruksminister Margareta Winberg
- Jordbruksminister Margareta Winberg
den 16 december
Ola Karlsson har frågat mig om jag avser se över smittskyddslagen i syfte att koncentrera bekämpningen till de farliga bakteriestammarna.
Först vill jag uppmärksamma att bekämpning av salmonella sker med stöd av lagen (1983:738) om bekämpande av salmonella hos djur.
Salmonellabekämpning har bedrivits i Sverige under ca 40 år med ett mycket framgångsrikt resultat. Syftet med denna bekämpning är framför allt att skydda människor från infektion men givetvis finns också ett intresse att skydda landets djurbesättningar mot smitta.
Det är långt ifrån helt klarlagt vilka egenskaper och mekanismer som bestämmer hur farliga olika salmonellatyper är. Åsikten om olika salmonellabakteriers farlighet kan ändras snabbt. Som exempel kan Alvestaepidemin på 1950-talet nämnas då 90 människor dog och 9 000 insjuknade i vad som då ansågs vara en ofarlig salmonellatyp.
Enligt gängse uppfattning är alla salmonellabakterier, oavsett serotyp, sjukdomsframkallande hos människa. Det finns grupper i samhället, såsom immunologiskt nedsatta personer som är extra känsliga och som kan drabbas allvarligt även av en relativt "ofarlig" salmonella. Även detta skall förhindras vilket medför att oavsett om en salmonellabakterie bedöms som relativt ofarlig bör åtgärder vidtas med hänsyn till folkhälsan.
Även de stora ansträngningar att bevara vårt goda salmonellaläge i Sverige som gjordes i samband med medlemskapet i EU bör i det här sammanhanget beaktas. Sveriges salmonellakontrollprogram godkändes då av kommissionen och vi erhöll tilläggsgarantier avseende salmonella vid införsel av levande fjäderfä, ägg och färskt kött. En förändring av Sveriges konsekventa bekämpning av salmonella kan på sikt äventyra Sveriges rätt att ställa krav på andra länder vad gäller salmonellaprovtagningen.
För att bevara Sveriges trovärdighet i salmonellafrågor såväl nationellt som inom EU är det viktigt att vi inte börjar särbehandla olika salmonellatyper, utan fortsätter att sätta konsumenternas säkerhet i första hand. Mot den bakgrunden finner jag inte skäl att göra några ändringar i befintlig lagstiftning.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.